annehlie

Senaste inläggen

Av Annehlie Eriksson - 16 juli 2010 17:00

         Mitt fantastiska bröllop 6/12 2006


Ja här tänkte jag börja min underbara historia om en av de lyckligaste dagarna i mitt liv. Den dagen som jag och min älskling gifte oss i sanden på stranden i Thailand. Det var nämligen så här det började en vårdag år 2006. Vi hade under en längre tid diskuterat giftemål. Frågan var inte om vi skulle gifta oss utan hur och när.

Det var då som jag hittade den här sidan www.travelinsight.net och en drömbild började att spira. Till saken hörde också att Thailand länge varit min drömresa så att slå två flugor i en smäll lät mycket lockande.

Jag jobbade därefter frenetiskt med att överföra min galna idé och sprudlande entusiasm till min blivande man. Han var inte alls främmande för idén och han ville hellre ha ett bröllop på stranden än ett kyrkbröllop sa han. Men...ett sånt här bröllop kostar naturligtvis lite och  det var ju ett litet dilemma förstås. En del utav pengarna visste jag att jag skulle kunna åka till Norge och jobba ihop. Jag åker lite då och då dit, men framför allt på somrarna och extraknäcker lite som syrra.

Men även jag insåg att pengarna inte riktigt skulle räcka.

Som om en önskebrunn helt plötsligt öppnade sig för oss så vann min man helt plötsligt en större summa pengar på "de där förbaskade travhästarna" som jag svär över så varenda Lördag. (De styr nämligen våra Lördagar helt). Därmed var bröllopet ingen ouppnåelig dröm längre utan vi insåg bägge två att det här faktiskt kunde bli verklighet.

Och nu började arbetet med att få vårt bröllop HELT PERFEKT. Jag kan fortfarande än idag inte fatta att ett bröllop kan bli så fulländat enbart genom mailkontakt med en person från bröllopsfirman tusentals mil bort.

I morgon ska jag berätta mer om hur hela resan fick en början. Slutet har ännu inte kommit för minnena lever kvar och vi firar vår bröllopsdag ordentligt varje år.

Titta in på bloggen i morgon så kommer fortsättningen då.......

 

Kram på er alla bloggare.

Av Annehlie Eriksson - 15 juli 2010 21:55

  

Nu....snart....alla mina kära bloggkompisar darar jag till Norge. I morgon bitti går tåget till första anhalten och därefter vidare till Oslo.

Jag har inte möjlighet att blogga i Norge så jag kommer inte att ha möjlighet att gå in på era bloggar men jag har förberett mig och kör en repris på mitt underbara bröllop i Thailand. Alla mina gamla bloggvänner får stå ut med en härlig repris och alla mina nya goa vänner här ute får gotta er i mitt underbara brölop på en strand i ingenstans.

 

När jag kommer hem så hoppas jag kunna bjuda er på en underbar liten avslutning på bröllopstemat och jag hoppas naturligtvis också att jag ska ha lockat några bloggare att utmana ödet och göra samma sak som vi gjorde. Vi  ångrar oss inte!

 

Jag kommer att sakna er och bloggen jättemycket men å andra sidan så kommer jag bara att äta, sova och jobba de närmaste 10 dagarna. Mycket mer kommer jag inte att hinna med. Men naturligtvis så åker kameran med : ) kanske det blir nån sightseeing, vem vet.

 

Känner dock på mig att det blir mycket pocketläsande i bingen. Vädret ska ju inte bli det bästa i Norge nu har jag hört. Men det känns nästan bra när man ska försöka sova om dagarna. Ska nämligen jobba 9 nätter på rad så sova bör man, annars dör man : )

 

Ha det så gott nu allihop.

 

PS: Ha det så kul på skara sommarland nu Carro. Bada och sola lite för mig också och njut...njut...njut och ha det bara lugnt och skönt.

Hälsa brorsan också, att jag älskar er båda två. Kram.

 

Puss och kram

 

Vickan

Av Annehlie Eriksson - 14 juli 2010 18:52

  


Pust och stön! En sån här hade jag behövt haft på mitt rum på jobbet idag. Tur att jag var ute på hembesök hela eftermiddagen för jag hade aldrig stått ut i mitt rum en halv dag till kan jag säga. Svetten bara lackade efter en halv dag och då började ändå morgonen lite svalkigt.

Nej i morgon ska jag låna sekreterarnas ena fläkt för då ska jag ha vägmottagning hela förmiddagen och läkarmottagning hela eftermiddagen. Minst ett 20 tal barn kommer att passera in och ut på mitt rum och då blir det varmt kan jag lova. Jag fattar inte att det kan vara så hima varmt efter en sån urladdning som kom igår med åska och regn. Tydligen gick det en tromb genom Lindesberg också. Det låg grankvistar överallt när jag åkte hem igår och när man tittade ut i skogen så var stora träd med rötter uppdragna och omkullvälta. Snacka om starka krafter!

 

Nu börjar det närma sig utresa till Norge också. Håller för fullt på att tvätta och packa nu i kväll. Har massor att göra så det blir inte mycket bloggaande den här veckan. Usch har ingen lust att åka alls : (. Jag vill vara hemma och sola och bada. Idag gick min arbetskamrat på semester och hon åker till Mallis i morgon. Visserligen är det tillräckligt varmt här hemma men tänk att få ligga vid havet och slappa och mysa! Jag vill också!!!!!

 

Som sagt var, jag får ta en dag i taget och när jag kommer hem har jag fyra arbetsdagar framför mig och sen åker vi med ett par vänner till Ljusdal. Hoppas det blir sol då så vi kan leta upp nån öde strandkant och bara vara för det är nog precis det jag behöver då : ) Jag ser iallafall jättemycket fram emot det.

 

Nej nu måste jag lägga på ett kol här och se till att få något gjort. Maken har jag skickat till affären att handla tacos.

 

Vi höres!!!

 

Kram Vickan.

Av Annehlie Eriksson - 13 juli 2010 22:44

  


Idag kom det. Den efterlängtade och fruktade regnskuren och åskovädret. Det var faktiskt riktigt skönt men nu är det fasiken lika hett igen känns det som. Puh! Iallafall inomhus. Ute känns det lite friskare nu.

På förmiddagen idag höll jag på att flyta bort. Hade fyraårs kontroller idag då och det var inte bra jag som höll på att flyta bort ska jag säga. Det blev en hektisk förmiddag och jag hann knappt med lunch. Slängde i mig maten ochåkte sen ut på hembesök. Vi har en babybom vända igen nu och nu rullar det in nyfödda små killar och tjejer vill jag lova.

 

När jag gick ner mot leasingbilen så slog den tryckande hettan emot mig som en tjock vägg och man förstog att snart skulle åskvädret  komma.

hann i princip precis hem till första paret och då hembesöket tar ca 1 timme och 20 minuter så blev det ganska lagomt att ovädret hann dra över. Men under tiden så piskade regnet mot rutan och ett tag så haglade det till och med och det blixrade och small på en gång. Hu då ja! Fick sitta kvar en stund extra hos familjen men sen slutade det att regna och solen tittade fram igen.

 

Hann precis till nästa familj då det åter igen blev nattsvart och nästa oväder rullade in. Den här gången höll sig regnet ihållande kvar. Först stog jag kvar i porten och väntade men insåg att jag nog skulle få vänta halva kvällen där om jag skulle vänta tills det slutade regna. Så jag sprang från port till port och sen blev det en spurt till bilen.

 

Kvällen slutade med övertid och efter jobbet svängde jag förbi hemma hos en nybliven mamma som fått mjölkstockning så kvällen blev lång. Jag var hemma halvåtta och då slängde jag i mig, lite mat och sen somnade jag bums under fläkten på soffan och nu sitter jag som sagt var här.

 

I morgon är det dax att fixa allt inför Norge resan, åker ju på fredag morgon. Kan inte säga att jag har sån jättestor lust att åka. Hade hellre haft semester vilket kanske inte är så konstigt men jag vill ju ha pengarna så : )

Men nog känns det lite slitigt att ha 4 veckor kvar till äkta semester. Det måste jag ju erkännna. Men oj vad jag ska slappa när den väl kommer!!

 

Nej nu ska jag krypa tills kojs så jag orkar upp till en ny dag i morgon igen

 

Kram vickan.

Av Annehlie Eriksson - 12 juli 2010 21:00

  

Våra män var också såna där urballare som satt sig i öltältet med ett glas öl istället. Efter showen var vi törstiga efter att ha sjungit för full hals så vi tog också en öl.

Jag försökte få till ett kort på Björn och Åsa men som ni ser så ville Björn inte vara med   

  

Nej som sagt var, det ville han inte. Ha, ha.

Vartefter kvällen led så fyllde det på sig i öltälet och inne på området.

Två timmar senare när Linda Bengtzing

  

klev upp på schen så var det ganska fullt där ute. Vi satt då inne vid öltältet fortfarande trötta efter att ha rockat loss till Billy. Linda är ju också otroligt bra och naturligtvis så sjöng man glatt med till alla hennes låtar, fast man satt i öltältet.

 

Efter ett tag så kom även min dotter och hennes kompis Therese ner.

  

Jag skrattade åt Theres t-shirt. Tyckte den var himla häftig. Är det party helg så är det!

Vi blev kvar väldigt länge där nere på stan

  

Min man poserade snällt där nere vid lilla schen kring midnatt. Det hör inte till vanligheterna att han snällt ställer upp på bild så man får liksom passa på.

  

Min mans arbetskamrater rockade loss i det här hårdrocksbandet och han ville absolut se de innan vi gick hem. Jag drog en liten suck då jag inte gillar hårdrock men på något konstigt vis så hamnade jag ändå där framför schen i hop med min man och, ja jag måste säga att de faktiskt var riktigt bra...för att vara hårdrock alltså.

Dessutom tycket både Åsa och jag att sångaren var riktigt söt så det kändes helt ok att stå där en timme eller vad det nu blev.

 

Vi tänkte spela kort när vi kom hem men när Björn skulle gå ut på vår altan och röka och det såg ut såhär

  

Ja då insåg vi att det inte var någon idé att ens tänka tanken.

 

Vi gick och lade oss hela bunten.

 

Vickan

 

Av Annehlie Eriksson - 12 juli 2010 17:00

     

Efter den goda, goda maten så var det dax att springa ner till torget för att se den här gruppen spela. Ja redan när vi satt på resturangen så hörde vi hur de drog igång med första gyllene tider dängan. Jag hade verkligen sett fram emot att se den här gruppen och hade verkligen förväntat mig ett torg fullt med människor.

Döm om min förvåning när vi kom ner och det såg ut såhär

Jag tyckte synd om grabbarna för de var verkligen skitbra! Hallå alla noramänniskor. Vart var ni??? Och alla 60 och 70 talister som en gång i tiden älskat att rocka loss till GT och Noice, har ni glömt hur det var!!!!!

Visserligen var klockan bara sju på kvällen och inte så många hade fått ett glas för mycket innaför västen ännu men lite mer action kunde vi väl ha bjudit på här uppe i Bergslagen. Vi stog också lite försynt i bakgrunden till en början men sen flyttade vi oss längre fram.

Vad fan man kan väl inte stå längst bak när ett otroligt duktigt band kommer till vår lilla stad Nora och spelar. Nej vi klev fram och rockade loss tillsamman med bandet och ett antal andra Norabor som också förgyllde tillvaron lite för Billy och gänget.

Om ni visste vad ni missade alla ni andra. Det var fart och fläkt, alla gamla dängor var med, killen sjöng som Gessle fast han inte ens kom från Halmstad.

Gästartist var Micke Syd från orginalgruppen och han drog också några gamla hits från den gamla goda tiden.

Jag hoppas de nån gång kommer att komma till nån stad i närheten då de kan få äran att spela för fullsatt pyblik för när jag går ut på deras hemsida och tittar så är de otroligt populära och brukar ha fullsatt publik.  Jag lovar att då ska jag stå längst fram igen och sjunga med i låtarna för allt jag är värd   

 

Noraborna skämde ut sig men jag är stolt över att jag var där iallafall!!!

 

Vickan.

   

Av Annehlie Eriksson - 12 juli 2010 10:00

      Vaknade till en het, het dag igen. Mycket trött och lite sliten. Jag kände mig fortfarande lite ledsen och besviken på det som avslutade gårdagens kväll men som sagt var. Jag lade händelsen bakom mig men har bestämt mig en gång för alla att från och med nu inte egagera mig alls i några andras barn än mina egna.  Om det är rätt eller fel tänkt av mig det vet jag inte men jag orkar i vilket fall som helst inte slåss för lika värderingar längre.

 

Kring ett knallade vi ner på stan och åt stans kända och dagsfärska

  

Noraglass. Mmmm vad gott det var. Efter det skulle karlarna gå och titta på trav så jag och Åsa traskade hemåt. Vid sju skulle coverbandet Billy spela gamla Gyllene tider låtar och då ville vi vara på plats igen.

 

Så vi gick hem och satt oss på den stekheta altanen med en varm kopp kaffe, ha ha men strax kom vi på att en återställare skulle nog passa bättre så det fick bli en varsin iskall cider.

Vi var trötta, skittrötta, så när Åsa kläckte idén om en siesta var jag inte sen att tacka nej. En timme sussade vi gott med klockan på ringning.

 

Sen bar det av upp i duschen  och så fick man slåss framför spegeln med alla brudarna. Vi var ju liksom fem st tjejer som skulle fixa sig samtidigt. Mer behöver jag inte säga. Outfiten fixad, sminket på plats, håret plattat. Då var det dags att ta stortaxi ner på stan.

Davids dotter och hennes kompis skulle bara strosa runt på stan, min dotter skulle möta upp sin bästa vän och sen skulle hon på fest. Vi som ska kalla oss vuxna   drog iväg till första bästa resturang för en bit mat. Tjejerna hade ätit pizza hemma innan.

Här sitter David och Åsa oh väntar på maten.

  

Vi försökte få till en bild på mig och Björn också men skuggan var liksom lite i vägen.

 

Efter halva middagen böt vi plats jag och Åsa. Jag fixade bara inte att sitta bredcid Björn! Nej jag bara skojar. Ha ha. Men däremot så fixade jag inte solen som stekte mig i ögonen rent ut sagt. Åsa hade solglasögon och satt mer än gärna i solen.

Eller så var det så att jag längtade lite efter min man. Hi,hi.

 

Mätta och belåtna på supergoda kycklingspett med saffransris och tzasiki och sallad och en kall och god cider till det så fortsatte vi ut i sommarnatten.

 

Mer om detta får ni höra sen.

 

Nu måste jag pausa. Hot, hot hot!!!!

 

Vickan

 

Av Annehlie Eriksson - 11 juli 2010 15:58

  

Herre gud vad hett det är ute idag. Igår var det hett men idag vete sjutton om det inte är snäppet varmare. Det går ju knappt att andas ju. Har tyvärr inte kunnat blogga så mycket i helgen eftersom vi haft besök och då vill man ju inte bosätta sig ute på bloggen. Slängde in ett kort blogginlägg igår som ni såg, en liten försmak av Noradagarnas start på ett par grymt roliga kvällar måste jag säga.  

Det var ju våra söta vänner Björn och Åsa som var här. Som jag sa tidigare så startade vi fredag kvällen med att grilla och ta oss ett par rackare ute på vår altan. Åsa och jag tyckte det var  så mysigt att bara sitta där medans karlarna hade bråttom ner på stan. De hoppade in i en taxi och drog iväg. Åsa och jag tyckte bara det var skönt. Äntligen fick vi sitta i lugn och ro, mysa med ett varsitt glas rosé vin och bara njuta av tystnaden. Till slut var vi dock tvungna att dra ner på stan och vi skulle hinna med att se nåt. Vi tog en promenad. Under vägen hann våra karlar säkert ringa oss 100 gånger. "När kommer ni?". Tänk att de inte klarar sig utan oss ens ett litet tag! *S*.

 

När vi kom ner till öltältet på stan så spelade Björn Rosenström för fullt. Nej vi stog inte längst fram och hoppade. Vi satt oss i öltältet med en kall öl.

   Min dotter som ju är 18 nu fick också beträda gränsen in till öltältet i år och det var hon inte sen att utnyttja. Här är hon med sin bästa vän Therese.

  

Man pussas mycket nu för tiden när man tycker om varandra har jag märkt : )

Det börjar komma in lite franskt beteende i det skandinaviska ungdomsbeteendet. Ha ha.

 

Det var tyvärr inte så mycket folk ute på fredag kvällen och öltältet var inte ens halvfullt tror jag, eller så var det vi som inte var kvar tillräckligt länge. Inte vet jag men vi var i vilket fall inte kvar speciellt länge på stan. Vi tog det långa benet före hem där vi plockade fram de riktigt goda drinkingredienserna och sen vår kära kortlek. Det blev ett enda långt spel. Björn fick fyrtal och satte ner David på noll när han precis var på väg att gå ut och efter det fick David också fyrtal, streetflussar och det ena med det andra. I slutänden hade vi dock förlorat denna kväll.

 

Kvällen slutade lite trist med att vi blev oense jag och min man. Han hade sin dotter här med en vän och vi har väl lite olika uppfattning om uppfostran och tonårsdöttrar. Eller egentligen inte för när vi pratar om det så tycker han precis detsamma men han är så oerhört tacksam när hon väl kommer hit att han inte klarar av att sätta gränser.

Jag tycker inte att en 16 åring ska vara ute och springa till halvfyra om nätterna med minikorta klänningar på sig. Då tycker jag att man som förälder ska kunna sätta ner foten och säga ifrån.

Det där är oerhört svårt när man är bonusmamm. Hur gör man? Tycker man en sak inombords och uppfostrar sina egna barn därefter och låtsas utåt som att allt är i sin ordning eftersom det inte är min dotter eller sätter man själv ner foten och visar vilka regler jag står för som bonusmamma i huset???

Jag vet inte men jag satte ner foten i vilket fall. Min man backade tyvärr inte upp mig,  jag vet att han egentliten ville det men då är han rädd att hon inte ska vilja komma igen. Med andra ord fick hon vatten på kvarn när hon triumferande sa att jag inte är hennes mamma.

Så nu har jag bestämt mig. Det var sista gången jag satt ner foten till någon annas dotter än min egen. Nu får han uppfostra henne själv i fortsättningen men jag hoppas innerligt att han fortsätter att vara den pappa han är för min dotter. För där sätter han regler och gränser och är till stor hjälp iallafall, trots att hon fyllt 18 år.

  

För övrigt så var jag så här glad hela kvällen! A perfect friday night!

 

Vickan

Presentation

Fråga mig

4 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8 9
10
11
12
13
14
15 16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< April 2013
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Ovido - Quiz & Flashcards