Jaha då har det varit hallowen helg då. Har ni haft några "bus eller godis" barn hemma hos er? Vi hade två gäng med små utklädda spöken som kom och ringde på vår dörr igår.  Annars tillhör inte vi just den familjen som gjort någon större grej av halloween. Alltså ingen direkt utsmyckning av hemmet och så men jag tycker det är riktigt läckert med de här pumporna som man tänder ljus i så nästa år ska jag nog föröka mig på lite utsmyckning ändå har jag tänkt.

För övrigt så har den här GI veckan funkat rätt så bra. Det var i går då som det blev lite annan mat än GI mat och lite god dryck och nötter. Men vikt och mått har minskat så jag är nöjd. Nu är det bara att köra vidare på vecka 2.

Det finns två dilemman med att banta.

1) Helgerna. Då vill man ju äta och dricka gott och dessutom tillhör vi de som nästan alltid har något på gång under helgerna. Ja ja det får man köpa och ändå anse som ok att det slarvas lite då.

2) Hembesöken hos de utländska familjerna. Det går inte att säga att man bantar. I många andra kulturer anses det fint att vara rund och eftersom jag inte har någon direkt övervikt, bara lite extra kärlekshandtag osv så tittar de på mig som om jag vore tokig när jag säger att jag bantar : ) I deras kultur ingår det att bjuda och de frågar inte ens, de sätter bara fram. Så där har jag kommit fram till att ta en gyllene medelväg. Dvs. ta nånting men så lite som det bara går. Helst bara ett glas jouice ex.

Min onda fot. Det är ett sorgligt kapitel. Den är fortfarande ond men det är märkligt för jag har mest ont när jag går barfota hemma eller när jag suttit still länge och sen ska stödja på den. Går jag i skor går det bättre och i går struttade jag till och med omkring i mina högklackade stövlar och det var inga problem och idag känns foten bättre och voltaren gel har jag slutat med för den gjorde varken till eller från. Nu har jag bestämt mig för att ignorera min onda fot och hoppas på att den liksom förkylningen tar sitt förnuft till fånga och drar iväg nånannanstans. : )

Nästa vecka måste jag bara börja träna också för det här går inte längre. Jag får börja lite försiktigt så jag inte ställer till med nåt tills vi ska till ullared i helgen.

Då blir det som ni förstår mycket gå och stå.

Igår då så var vi ju som sagt var bortbjudna till Stefan och Johanna som äntligen slagit förnuft och kärlek samman och förlovat sig och flyttat ihop.

Vi skulle komma till de klockan åtta på kvällen var det bestämt så under dagen så var vi ner till presentbutiken här i Nora och köpte en liten fin present.

Klockan åtta skulle vi vara hos de så vi bestämde att ta sju bussen in till stan och ta en varsin drink på grekiska resturangen innan vi gick vidare.

Så här såg jag ut för kvällen. Uppklädd i mitt halsband som en av Carros bloggvänner tillverkat.

Oj det hängde lite snett där på bilden ser jag. Det kanske syns bättre på den här bilden hur det såg ut med spetsblusen till.

Hur som helst så blev kvällen jättelyckad och det var jättekul att träffa Stefan och Johanna igen för det var så längesen. Jättegod thaisoppa med bröd som man dippade i soppan blev vi bjudna på. Mmmm vad gott det var och en jättegod efterätt med fromage och hallon. Sen blev det lite vin och lite drinkar till också och sen blev vi dans sugna : ) Vi kollade och såg att hotellet hade hallowenfest så vi tänkte vid halv tolv att vi drar dit. Sagt och gjort. Väl där utanför så var det inte mycket folk där inne och om man var utklädd fick man gå in gratis, annars kostade det 50 kr. 50 kr per person är ju ingen big deal men vi gick iallafall hem och sminkade oss som en katt och då fick vi komma in gratis : )

Så här vacker blev Stefan! ha ha

Stefan och Johanna. Det här var i slutet av kvällen så det mesta av sminket hade vi settats bort på dansgolvet vid det här laget.

Riktigt söta är ni ihop! Än en gång  stort grattis till er båda.

Nästa gång satsar vi på en bowlingrunda och sen en krogrunda på Ritz!

Kvällen slutade mindre bra. Johanna fick ett halvt glas med drink över sig både i hår och över blusen. Det var nån tjej som inte riktigt hade koll på glaset på dansgolvet och så stog Johanna bredvid. Stefan blev också blöt men inte riktigt lika blöt som Johanna. Tur att kvällen ändå nästan var slut. Vi gick hem till de och ringde efter taxi.

Då hände nästa grej. Taxin skulle ta lite tid så de skulle ringa när de var på väg. Det var ju ok. Men då ringde min dotter som för övrigt är hos sin pappa i helgen. Jag visste ju att hon skulle på något halloween party i Avesta i helgen med sin bror och hans flickvän bland annat men nu ringde hon mitt i natten och stog själv någonstans i Hedemora vid ett blått ljus???

Hennes mobil hade lagt av och sin bror hade hon tappat bort så hon antog att de dragit därifrån. Hon stog vid nån vakt och ringde från hans telefon och det enda numret hon kan utantill är min mans mobilnr. Till saken hör att min mans mobil nu snart också skulle dö. Jag ringde hennes pappa som var på väg till Hedemora men hade vänt för någon hade ringt och sagt att han inte behövde komma men strax därefter ringde min dotter igen och sa "du måste be pappa komma. Det är viktigt".

Det är ju en jäkla tur att jag och hennes pappa har en sån underbar kontakt som vi har. Jag tänker på de föräldrar som knappt pratar med varandra efter en separation. Tänk steget längre. En dag blir era barn stora och det är som de säger "små barn små bekymmer, stora barn stora bekymmer".

Till slut dog min mans mobil och dessutom kom vår taxi och hämtade oss. Vägbeskrivningen var helt kass och stackars Kent åkte långt åt skogen fel och hamnade på någon annan fest där han gick runt bland en massa ungdomar som tittade konstigt på honom och undrade vad han var för kuf. Hi hi.

Jag var i upplösningstillstånd, arg så jag hade kunnat buntat ihop de och slagit ihjäl de allihop om de befunnit sig i närheten, rädd (där stog min dotter ensam och utsatt i en stad flera mil ifrån stan där hennes pappa bor, dessutom utklädd som ängel). Vart var hennes bror och hans flickvän!!!! Hade de bara dragit och lämnat henne där? Hur i helvete kunde man göra nåt sånt i så fall. Man håller väl för f-n reda på varandra när man går ut. Jag försökte nå både hennes bror och hans flickvän men ingen svarade.

Till slut iallafall så ringde min dotter på hemtelefonen och jag kunde ge den där vakten hennes pappas mobilnr så de fick kontakt. Tack och lov att det stog en vakt där! Det kändes iallafall tryggt.

Hennes pappa hittade fram och när han kom dit så stog alla tre där så förmodligen så var det så att min dotter bara trodde att de dragit ifrån henne men i själva verket så var de kvar på den där rave festen som tydligen lyste upp hela Hedemora.

UNGAR!!!!!!!!

När ska man få lite lugn och ro. När man kommer in på hemmet eller????? ; )

Nej då ska man oroa sig för barnbarnen istället kom jag på.

Hur som helst. Nu är allting ok igen och barnen är där de ska vara. Hemma.

Nu ska jag ringa min dotter och höra om hon vill ha skjuts från tåget i kväll. Bäst att hämta henne så hon inte hamnar i Kumla eller nåt ; )

kram Vickan

Hej bloggen!

Jag vet att jag varit osynlig LÄNGE nu, ja faktiskt en hel vecka. Det var länge sen jag hade en sån lång bloggpaus. Har nog egentligen haft tid att blogga men har ärligt talat inte haft någon lust. Ibland  infinner det sig nån sån här bloggtorka och nu blev det en sån fas i livet.

Vad har jag sysslat med då?? Jo jag är idag inne på dag tre med GI. Dag tre är verkligen värst. Det är då ketosen infaller och man känner sig trött och har lite huvudvärk. Sötsugen är man också så just nu så håller jag som bäst på att knapra i mig en morot istället för godispåsen som jag suktar efter. Skulle absolut välja chokladbiten om någon sträckte fram den och äppet nu kan jag säga. Men  som den envisa person jag är så har jag bestämt mig för att köra strikt GI nu i tre veckor förutom....ha ha ja nu vet jag att ni drar lite på munnen men lördagarna tre veckor framföver går det bara inte att köra GI så det får bli tre slarvdagar på tre veckor. De tre Lördagarna är vi bjudna till vänner, vi åker till Ullared och jag ska på tjejfest på ladies night.

Hur som helst nu är jag.................................

från den här fördömda förkylningen. Använder varken nezeril eller nasonex och hostan är också så gott som botad. Helt otroligt. Kan knappt tro det är sant. Hoppas man får hålla sig frisk nu. Vet banne mig inte hur jag ska göra med influensa sprutan i år. Hade först tänkt att hoppa över den i år men nu sägs det att värsta influensan på år befaras så vi får se hur man gör.

Hur ska ni göra?

Gladde mig jättemycket åt att börja dansa zumba igen nu när förkylningen äntligen gett med sig men vad händer då!!!! Jo jag har fått en slemsäcks inflammation i ena foten. Det gör ont när jag går på foten och när jag tar på ovansidan av fotryggen. Nu har jag smort med voltaren gel sen i Lördags och har bestämt mig för att fortsätta att lägga träningen på is den här veckan också. Men sen jäklar!!! Det här är ju fan depremerande!! Inte vet jag vad jag har gjort heller. Det bara kom liksom.

Samtidigt fick jag skitont i svanken men då utnyttjade jag livlinan 

RING EN VÄN!

Det blev min vän Pon som fick rycka in och ge mig ljuvlig massage. Hon är helt underbar. Jag ringer henne en lördag eftermiddag och frågar om hon har tid NU och hon säger JA. Jag tar bilen och åker de två milen hem till henne. Hon är värsta doktorn verkligen. Hon vet precis hur och vart hon ska klämma. Två timmar senare kände jag mig mycket bättre och dagen efter var värken i princip borta och då hade jag knappt kunnat böja  mig innan. På fredag ska jag dit igen. Pon säger att det är viktigt med tät massage när man har ont. Däremellan kan det dröja ett par veckor. det verkar logiskt.

Just ja! Jag har ju fått min hårförlängning nu också. Men jag måste fixa till mitt eget hår först med klippning och färgning och kanske jag måste klippa till löshåret lite också men så här såg det ut iallafall

 Mitt eget hår är ljusare än löshåret så jag måste nog förmodligen färga löshåret en gång. Väldigt ovant kändes det med långt hår men kul med variation. Kommer ny bild sen när allt hår är fixat. Ska absolut vara fixat till ladies night för då har jag tänkt att ha premiär för den nya looken : )

Annars så trivs jag rätt bra med mitt halvlånga hår också, det är praktiskt till vardags.

Förutom ont i foten och ond-skön massage så blev helgen trevlig och lugn och avkopplande. Långa och härliga sovmornar och kvalitetstid med älsklingen.

Vi hade tänkt att gå på bio men när lördagen väl infann sig så var det ingen av oss som orkade med nån bio.

För övrigt så händer inget speciellt förrän till helgen då vi ska hem till våra vänner Stefan och Johanna som äntligen talat om för hela Nora att de älskar varandra. Det har de gjort genom att förlova sig och och bli sambo!!!

Så nu har vi mycket att fira i helgen. Fram till dess hinner jag inte med så mycket mer än att jobba, jobba och åter jobba....och laga god och nyttig GI mat då förstås ; )

See you Later!

Nu ska jag kika runt lite på era bloggar innan det är dax för en ljuvlig dusch innan sovdax.

kram Vickan

Hej!

Jo igår då så hade jag ju en date med unge herr doktor : ) eftersom jag hostat och snorat så länge nu att jag tyckte det fick vara nog. Patrik lyssnade på mina lungor och sa att det lät bra (så länge jag inte talade hela tiden : ) Han sa också de ord som jag hela tiden tänkt men ändå på något sätt behövde få befräftat, att hosta och snuva kan hålla i sig månad ut och månad in i förkylningstider. Nya virus avlöser varandra och ja....allt det där visste jag ju redan men ändå så blir man ju så förbaskat trött på att vara sjuk hela tiden!!!!!!

Hur som helst, nu är CRP:n tagen och den visade att jag inte har någon elak bakterie i kroppen utan bara ett vanligt nog så elakt virus. Men jag fick nasonex utskrivet för trots den kloka sjuksköterska jag är så har jag använt den här alldeles för flitigt

   och den lilla rackaren har gjort mig nästäppt istället för att bota min nästäppa : ( Nu har jag fått en ny liten föreläsning av unge herr doktor om hur man hanterar det här med nässpray (ni vet max 10 dagar). Jag läste fel på förpackningen och läste 100 dagar ; ). Jag får väl skylla på synsam att de inte kunnat ställa in linserna ordentligt. Hmmm.

Hur som helst, i två dagar nu får jag använda nezeril till natten om det behövs tills nasonexen börjat verka men sen är det slut på nässpraysanvändandet för gott sa Patrik. Han sa att såna besvärliga patienter som jag skulle använda nasonex på en gång istället för nezeril   . Jag får väl ta han på orden så idag har jag varit riktigt duktig och inte använt nässprayen en enda gång, bara nasonex två gånger idag som ordinerat : ) men igår kväll skulle ni ha sett mig när jag smög iväg snabbt som attan när mannen min var på toa för att ta en sprayning. Orkade inte med hans tjat om att "du vet väl vad doktorn sa" Ha ha, snacka om beroende.

Nej nu ska jag banne mig bli frisk. Nu ska jag banne mig kurera mig till max. Varma kläder, lagomt med jobb, ingen träning....på ett tag.

Vad ska man då roa sig med kan man fråga sig när man inte får träna!!!!

Ja det får väl bli det här då

GI metoden. Nu är det dax igen. Shoppade ju byxor i somras och visserligen kan jag ha de fortfarande men det är inte långt ifrån att det inte går att knäppa de så nu eller aldrig ska jag banne mig ner de där förbaskade kilona. Så snart det bara är möjligt så ska jag kombinera kosten med zumban och gymet men en kost start är ju bättre än ingenting i allafall.

Nu har jag gjort DET också. Jag har klickat iväg beställningen på

   löshår. Jag har alltid velat ha riktigt långt hår men har aldrig lyckats att komma så långt att jag sparat det så nu har jag beställt clips som man sätter i sitt vanliga hår och så blir håret långt!!

Jag har pratat om det jättelänge men det har aldrig blivit av. Jag vill bara ha det ibland, till fint. Inte i vardagen. Då är det bekvämast med det kortare och lätthanterliga håret men att kunna ha långt hår bara ibland, ja jag längtar verkligen tills det kommer : ). Vi får väl se om jag blir nöjd med resultatet sen.

För övrigt så blir resten av veckan skapligt lugn. Utbildningsdagar de två kommande dagarna (på hemmaplan denna gång) och sen har jag ledig fredag. Helgen blir en ren softar helg. Eventuellt så åker jag in till Marieberg och kikar på en varm täckjacka till vintern och en glittrig lila top som jag fått för mig att jag ska ha till mina svarta lackleggings på ladiesnight om några veckor. Nej jag har inte hittat den ännu men i mina drömmar så vet jag precis hur den ska se ut så nu är det bara att ge sig ut på jakt. Ha ha.

Sen blir det tre händelserika helger på rad igen och de helgerna kan man väl sammanfatta så här

Helg 1: Samkväm med ett par goda vänner som det var JÄTTELÄNGE SEN VI TRÄFFADE!

Helg 2: kill i magen när shoppingtarmen får jobba.......

Helg 3: Värsta partyhelgen och BARA BRUDAR är välkomna på festen!!!!

Ja som ni hör så måste jag vila upp mig innan så det är väl lika bra att jag startar nu ; )

kram på er

Vickan

Nej nu är jag trött på det här!!!!! och nu menar jag det. Nu har jag gett den här jäkla förkylningen världens chans att försvinna under helgen men den biter sig envist kvar. Jag håller snart på att pajja både lungor och mage känns det som. Jag knaprar halstabletter som godis (vad ska man göra när man hostar så man nästan spyr). Coccilanan har jag slutat med för man kan ju inte dricka coccilana som mjölk vilket det kändes som jag gjorde ett tag. Nezerilen har jag blivit beroende av så nu måste jag fixa lite nasonex och ställa in mig själv på avvänjning vilket inte är så lätt när man får panik av att vara nästäppt.

Antibiotika har jag inte något än men kanske det är det som fattas.

I går hade jag feber igen. Nu låter jag som en del patienter men  "jag tog aldrig febern men jag vet att jag hade feber". Hur kan jag då veta det??? Jo om man eldar i spisen så det är 28 grader i rummet och man ligger i soffan med tjock tröja och en extra filt på sig och fryser ändå, då måste man väl ha feber ändå.

Hur som helst så efter att ha tagit en Iprén började jag att piggna till efter en timme ungefär och märkligt nog idag känns det rätt ok igen förutom den envisa hostan, snuvan, nästäppan och jag känner mig helt trött och slut.

Så i morgon tänker jag boka in mig till doktorn på en jourtid för något fel måste det ju vara på mig när jag aldrig blir frisk. (tur man jobbar på en vårdcentral och kan boka in sig själv ; )

Hur som helst. Här kommer några bilder från vandringen där jag är med på korten som jag lovade er. Tack för korten Karin!

Här kommer vi gående på rad Camilla, jag och Jessica. Bodil är det som skymtar till längst fram på kortet. Vilken underbar dag vi hade verkligen!

En av stigarna vi gick på och ja, jag fastnade på bild där med : )

Här kommer vi på rad över kalhygget och den här gången ligger jag nästan längst bak i raden : ) Det gällde att titta ordentligt vart man satte fötterna.

Jag och några till i gänget.

Nej nu kommer snart min dotter och hennes pojkvän hem så då ska jag umgås med de lite. De har varit i Avesta hela helgen hos Carolines pappa och sin bror. Har faktiskt inte träffat henne sen i tisdags nu. Barnen blir stora och nuförtiden så vet man aldrig om de är hemma eller borta längre.

Nu ska jag dricka upp mitt the och sen ska jag maila till killen som vann min skinnjacka på  tradera auktionen.

Så ser den ut. Det är min son jag köpte den till men den är helt oanvänd för den var för liten för honom visade det sig.

Den här fick jag tyvärr inte såld men jag får väl prova att lägga ut den igen och gå ner i pris lite. Jag satt 150 kr som lägsta pris denna gång. Den är också helt oanvänd och väldigt snygg men det var ett impulsköp när jag shoppade den och jag fann mig själv aldrig bekväm i den så den har blivit hängande i garderoben vilket ju är synd.

Nej nu är det dax att avsluta det här inlägget och ladda för en ny fartfylld vecka på jobbet.

Ha det så gott!

Vickan

Godmorgon!

Jo jag vet, det låter helt sanslöst att säga godmorgon kl tolv på dagen men jag sov faktiskt till elva idag och det var välbehövligt efter den här otroligt hektiska veckan. jag har kommit på mig själv att det nuförtiden är ganska många "otroligt hektiska veckor". Vet inte riktigt vad jag ska göra åt saken men det tål att tänkas på iallafall.

Hur som helst så är jag fortfarande döförkyld. Hostan, snuvan och nästäppan vill helt enkelt inte gå över och jag känner mig ganska trött och sliten av just förkylningen. Börjar bli trött på det här nu. När jag tänker efter så har jag inte varit riktigt frisk sen jag fick lunginflammationen för snart tre månader sen. Nu har jag iallafall bestämt mig för att ta den här helgen som ett sista försök i att bli frisk (har ingenting planerat i helgen mer än ljuvliga höstpromenader och mys i soffan med älsklingen). Känner jag mig sen inte på tillffriskningsvägen efter en sån återhämtningshelg så tänker jag själv ordinera en näsodling och en CRP på mig själv för att se så jag inte går och drar omkring på några andra envisa basselusker. Ibland kan det ju vara så att man tror att man går och drar omkring på en envis förkylning men så är det nån listig bakterie som ligger där i bakvattnet och myser och bara ropar hurra över att lilla fröken inte har förstånd nog att skaffa sig ett antibiotikum. Som sagt. Fortsättning följer.

För övrigt så har jag inte hunnit med att blogga förrän nu. I måndags jobbade jag sent (hade föräldragrupp) och i tisdags for jag mest omkring här hemma och provade kläder och packade prylar till konferansresan som vi skulle åka på nästa dag.

Hade ärligt talat ingen lust att åka, det brukar inte riktigt vara jag som säger så men jag tror än en gång att det var förkylningen som tog ut sin rätt. Jag var trött helt enkelt.

Hur som helst så åkte jag naturligtvis och både konferansen och att få umgås privat utanför arbetet blev toppen.

Det var till Haga slott utanför Enköping som vi åkte med bussen tidigt på onsdag morgon. När vi kom fram fick vi naturligtvis gott fika det första vi fick så vi fick lite energi men sen satte vi igång med vårt konferansmaterial som vi hade. I första skedet satt vi BVC och barnmorskorna i en grupp och arbetade. Inga problem, det är ju knappast nån av oss som inte är talför, snarare tvärtom ; ) så det blev en hel del ark nedklottrade när vi återvände till konferanslokalen.

Här är de mina goa arbetskamrater. Barnmorskor de tre till vänster och så min närmaste kollega Jessica till höger. Det fattas en barnmorska som tyvärr inte kunde följa med på de här dagarna. Synd tyckte vi : (

Till lunch sen fick vi lasagne och den var så mmmmm. Ja överhuvudtaget så var maten på Haga slott ett enda stort plus. Vilken salladsbuffé och god mat, god service. Förrätt, varmrätt och efterätt både på lunch och vid middagen. Vi fick nån rispudding med något sött till som efterätt den här lunchen minns jag. Det var gott men du kunde inte äta så mycket av den för då blev det för sött.

Sen fortsatte vi att jobba hårt i konferanslokalen till klockan slog fem.

Sen tog trivselgruppen över.

Vi har en trivselgrupp på vårt jobb där medlemmarna byts ut varje termin. Trivselgruppen ordnar med att hitta på något trevligt att göra utanför arbetstid en eller två gånger per termin men även med att skoja till konferansen lite. Idag hade de bestämt att vi skulle gå på tipspromenad.

Vi blev indelade i lag och det här är mitt lag. En sjukgymnast, en sekreterare, två sköterskor och en chef och så jag då (fotografen). Carin  (näst längst ut till höger) jobbar för övrigt också hos oss på BVC en dag i veckan som lite stöd.

Vi gick en slinga runt det här otroligt vackra slottet.

Frågorna var helkorkade och svaren ännu dråpligare men vi fick oss ett gott skratt och även om vi var mycket tveksamma till om det fanns rätta svar till de så fanns det iallafall det enligt trivselgruppen ; )

Kul var det iallafall och frisk luft fick vi också.

Efter det så sprang vi upp på våra rum som vi hade fått checka in till under lunchen. Det var flera olika hus vi bodde i lite utströdda. Jag och Jessica bodde ihop som vanligt och vi bodde i huset mittemot relaxen. Så nu var det tid för relax vilket innebar att vi snabbt hämtade våra badkläder och skyndade oss till relaxen som såg ut så här

Det fanns två bubbelpooler men den ena var bara fisljummen så vi slogs allihop om den varma. Det fanns naturligtvis bastu och ångbastu också.

Inte alltför stor bubbelpool men finns det hjärterum så finns det sjtjärterum vet ni ; )

Nu fick jag inget kort på när vi satt i poolen för då hade jag kameran ute i värdeskåpet men sen sprang jag och hämtade den.

och då  fick jag den här fina relaxbilden på en del av mina arbetskamrater iallafall.

En salig bladning av sköterskor och sjukgymnaster och så Jessica på bvc då.

Min goa arbetskamrat Eva som är barnmorska hos oss.

och på Åsa, också barnmorska och Erika som är en av våra sjukgymnaster.

Hmm undrar just vart alla läkare tog vägen och sekreterarna????? Endera var de rädda för att visa sig i badkläder eller så hade de hört talas om min blogg ; )

Vi som badade hade iallafall det jättemysigt. Vi var väl där en timme ungefär. Sen var det dax att kila upp på rummet och göra sig i ordning inför kvällen.

Det tar tid för oss tjejer att fixa håret, fixa sminket och kolla sig i spegeln hundra gånger så att kläderna sitter rätt : )

Till sist satt vi där iallafall med ett glas vin och lite snacks upp piffade och klara. Min snygga kollega Jessica.

stureplans bruttan Åsa

och så Eva som alltid är så där naturligt snygg oavsett om hon är på fest eller på jobbet. Orättvist. Jag vill också vara en sån!!

Sen var det iallafall dax för en fördrink på slottet samt uppvaktning av Jessica som ju har fyllt 40 år. Jag hade fått uppgiften att hålla ett tal för henne tidigare på dagen så talet var helt oplanerat kan jag säga men hur svårt kan det vara att hålla ett tal om en person som står en så nära som nästan sin egen familj och som dessutom faktiskt nästan bara har fördelar och som är så positiv i sin läggning att det bara inte går att prata negativt om henne. Nej precis, det var mer svårt att begränsa sig och sluta prata : )

Nu var det så trist att jag glömde kameran på rummet den här kvällen så jag har inga kort att visa från kvällen men den blev iallafall trevlig med god mat, gott vin (som vi naturligtvis fick betala själva för som ni vet så betalar inte lanstinget någon alkohol längre), några små lekar hann vi med under kvällen också innan det var läggdax. Jag var så trött att jag knappt orkade den sista timmen och då var klockan ändå bara halv tolv när vi lade oss. Det är inte likt mig så jag är inte frisk. Jordens huvudvärk hade jag också men som tur var så var den borta dagen efter.

Väl uppe på rummet så tog jag iallafall ett kort på halsbandet som Jessica fick av vårdcentralen och landstinget. Det hörde till ett likadant armband och ett par silverörhängen som hon också fick. Och så fick hon en otroligt vacker blombukett också men den har jag inga kort på.

Dagen efter jobbade vi vidare och den här förmiddagen hann vi också med en promenad i allén

   här gick vi ner mot sjön och ut på bryggan ut i den härliga solen. Det blåste men det var skönt ändå med lite frisk luft.

Det var våra konferansdagar och nu har vi idogt arbete här hemma för att jobba vidare med det vi kom fram till under de här två dagarna.

Ha det så gott allihop!

Lite senare idag ska jag läsa igen era bloggar för de har jag inte heller riktigt hunnit med.

kram

Hejsan svejsan!

Är lite avundsjuk på min dotter idag som just nu befinner sig där uppe på övervåningen och rör sig till härliga zumba rytmer. Jag önskar att jag också kunde zumba loss idag men om ni vet vad en rejäl träningsvärk i vristerna är så förstår ni nog att häftiga höftgung och reggaton moves inte är nånting för mig idag, inte knäböj heller för den delen. Är mycket tveksam till att det skulle kunna vara någon större skillnad till morgondagen : )

Nej får nog sikta in mig på spa och njutvecka istället då jag åker på konferans på onsdag och där finns ett spa som vi tänkte husera i på kvällen. På fredag har jag bokat tid för massage hos min goa vän Pon.

Idag kom de, mina nya Ecco gortex kängor som jag köpt på tradera för 411 kr. Snacka om kap. Helt oanvända och så jäkla sköna att jag skulle kunna använda de inne som tofflor ; ) De skulle jag ha haft i helgen på vandringen! Ja ja de kommer väl till användning under nästa vandringsfärd.

Hur som helst, tillbaks till lördagen, så var det helt underbart skönt att sätta sig i bilen efter den där långa vandringsfärden och åka tillbaks till det lilla blå spat. Vi var så fikasugna att vi höll på att dö. Jessica tjatade efter chips. Hon sa att det var Camilla som ville ha det (lätt att säga när Camilla satt i den andra bilen ; ) men nu var i allafall affären stängd så chips fick vi klara oss utan.

Men det var riktigt gott med fika. Kaffe och nån hemlagad gobit fick vi. Mmmm.

Efter det var det dax för en underbart efterlängtad dusch och sen fick vi krypa in i härligt sammetslena badrockar.

Se så fint värdinnan hade gjort i badrummet med levande ljus och en massa mys.

Sen fick vi bada fotbad med döda havs salt i och fila fötterna mjuka och sköna. När man satt där i badrocken och med fötterna i baljan så kunde man faktiskt inte låta bli att gäspa lite....

Men det var ju inte läge att somna nu precis : )

Hur som helst. Sen kom middagen

Två olika sorters potatisgratänger, lax och kött, en matig och god sallad och färska groddar och hembakt bröd. Med oss hade vi rött vin som vi drack till maten. Det var verkligen mysigt.

Det bästa av alltihopa var att få sitta där i de där badrockarna, med håret på ända och utan smink och alla såg likadana ut. Trötta, rosiga kinder, rufsig kalufs med ett och annat granbarr i och om någon satt på sig mascara innan så var den garanterat borta nu. så himla avkopplande och skönt.

Efter maten satt vi och pratade ett tag men sen var det dax för myspys på riktigt.

 In i kåtan för att svira om till...........

baddräkt för att sen krypa ner i den underbart varma badtunnan. Där satt vi länge och skrattade och filosoferade. Men till sist fick vi nog och började sukta efter det där goda kaffet som värdinnan gjort i ordning till oss inne i stugan.

 Till kaffet kunde man köpa en slags klubba i olika smaker som man doppade i kaffet som man sen drack. Det fanns mörk choklad, whiskey eller baileys som alternativ. Jag valde baileys.

Sen öppnade vi jordgubbsvinet och hade lite frågesport där i stugan.

En del av oss tog ett bad till men när klockan var halv tolv var vi så trötta allihop att vi bara inte orkade mer hur gärna vi än ville.

Då var det dax att stänga dörren om oss in till kåtan. det var varmt och skönt där inne eftersom värdinnan varit in och eldat i kaminen när vi badade tunna.

Sängarna var väl sådär men vem sjutton brydde sig om det. Vi sov som klubbade oxar hela bunten (utom Jessica då som sa sig vara uppe halva natten och nypa mig och camilla i tårna för att vi snarkade!!   Kan jag väl aldrig tro!!!!! Hi hi.

Karin hade kommit in i andra andningen och hade hittat någon tidning med roliga berättelser i som hon glatt läste för oss andra sömniga skaran. men till slut somnade även hon. Först uppe med tuppen var hon dock ändå halv åtta på morgonen och stal värdinnans vovve med sig ut på skogspromenad!!!!!! Ja ni hörde rätt. Men nu ska jag berätta en hemlis, hon är orienterare så hon är van att springa bland stock och sten så den här strapatsen var en peace of cake för henne kan jag tro. Tänk om hon kunde överta min träningsvärk ; )

 Efter en minst lika supergod frukost så var det dax för oss att tacka för gästvänligheten, betala och åka hem till familjen.

Här är hon värdinnan Katarina för det lilla blå spat. Jag kommer absolut att återvända hit igen.

Tack tjejer för en helt underbar Lördag!!!!

Vickan         

Hej mina vänner här ute på bloggen!

Jag förstår att ni väntat på bilderna från vandringen ; ) och ja, nu är jag hemma igen efter en alldeles underbar Lördag dag ute i naturen och en minst lika underbar kväll i spa miljö. Bilden ovan är en vy ifrån stället där vi bodde över natten och långt bort i horisonten så skymtar de blå bergen, kilsberget, där vi gick och gick och gick i fem timmar!!!!! Av de fem timmarna så hade vi två pausar på max 25 minuter var och en liten snabb drickpaus på typ 5 minuter efter en rätt jobbig stigning vi gjorde upp på    ett berg. Det kallar jag vandring och jag är fruktansvärt stolt över mig själv ska ni veta, ha ha. Men gissa om jag har träningsvärk idag. Det var inte så farligt när jag vaknade i morse men nu kan jag knappt gå!

Ja det var i den här underbar milljön vårt äventyr startade. Klockan tio prick i går morse satt jag där i min bil och väntade på att resten av gänget skulle anlända. Jag kände bara två från början, Jessica och Lisa så nu har jag helt plötsligt fått fem nya vänner på köpet. 

När alla hade kommit fick vi checka in på hotellet.

som var i de här två mysiga kåtorna som stog på värdinnans gård.

Vi kastade in våra grejer där och sen tog vi bilarna mot kilsbergen. Det var en bra bit att åka upp i bergen upp mot rusakula där vi skulle parkera.

Sen började färden med ryggsäckarna på ryggen.

Här hade vi gått en bra bit redan då vi kom fram till den här första riktiga stigningen. Det syns inte så bra på bilden men backen upp är faktiskt ganska brant upp. Hit skulle vi återvända i slutet på vår vandring många timmar senare skulle det visa sig men då skulle vi komma från ett annat håll (från vänster).

Här har vi iallafall tagit oss upp på höjden och det var riktigt, riktig vackert att blicka ut över vyerna.

Vi var alla väl överens om att vi behövde oss en dryckespaus efter denna långa uppförsbacke. Skål Lisa!!!

Jag som inte är någon vandringsmänniska i vanliga fall fick snabbt erfara att terrängen kunde vara allt från brant och snårig, till stenig och ojämn, till mossig och våt, till porlande bäckar där man fick hålla tungan rätt i mun och hoppa på stenarna eller att balansera på plankor som på vissa ställen såg ut att kunna gå av på mitten vilken sekund som helst till flacka höjder som på den här bilden. Ja ett stort äventyr var bara det att inte veta vad man skulle komma till för terräng.

Tur att man är en äventyrare iallafall  ; ) Det måste man nog vara om man ska bege sig ut på såna här äventyr.

Precis när åtminstone jag började fundera över vad jag gett mig in i så fann vi de här snubbarna mitt i skogen komma cyklandes i den här terrängen!!!! Det var då vi kom på att det nog inte var så farligt att vandra ändå vi som tidigare varit lite tveksamma. Ha ha.

Vi kom från det håll de försvinner åt nu och vi försökte att berätta att det nog inte var någon bra cykelväg det där direkt men det lyssnade de inte på. De bara skrattade och sa att lite äventyr skulle det väl vara.

Efter den stunden gick det helt plötsligt mycket lättare att vandra vidare med ryggsäcken på ryggen.

Sen kom vi fram till Blankhult där det egentligen var menat att vi bara skulle ta en kortare paus men nu var vi så hungriga allihop så det fick bli matpaus i 25 minuter. Det var skönt att vila benen men efter en stund blev vi frusna och vi var alla rörande överens om att det var betydligt bättre att gå än att sitta still.

Vi vandrade på ett par timmar til och nu hade vi kommit till thomasbodarna. I ca tre timmar hade vi vandrat nu och nu var det strax dax för ett andra stopp, kaffepaus.

stoppen var ljuvliga och kaffet var gott! Tur att vi hade kartläsare med oss också. Karin, Lisa och Camilla ser ut att ha fullt upp med att försöka ta reda på hur vi skulle fortsätta vår färd sen. Det fanns nämligen fler alternativ men ganska snart hade vi bestämt oss för att gå tillbaks en bit på samma väg och ta sommarvägen som den heter tillbaks till blankhult. Vi hade tagit fel väg på vägen hit. Vi hade tänkt att gå sommarvägen men hamnade på vintervägen (trodde vi) men det visade sig sen att det inte ens var vintervägen vi hamnat på utan någon  helt annan slinga. Inte undra på att man var blöt om fötterna. Tur att man hade extra strumpor med sig för här i thomasbodarna var det dax för strumpbyte kan jag säga.

Vi tog en sista titt ut över vyn från kaffebänken och det var då jag kom på att jag var tvungen att springa ner till dasset där nere och slå en drill. Jodå det fanns dass lite här och var utefter leden.

Sen var vilopausen slut. Dax att vandra vidare hemåt.

Den här vägen kom vi ut på en grusväg i blandkhult och på skylten står det Bergslagsleden. När vi sen gick utefter grusvägen så kom vi fram till stigen som vi gått på tidigare (den vi trott var vintervägen). Däruppifrån kom det ett gäng unga personer som gått upp där men vänt för att det var för blött. Vi nickade igenkännande och pekade på våra blöta fötter och sa "gå sommarvägen istället."

Här har vi kommit in i norra trollskogen och det här är vår ledarhund Alice. En i gänget, Ritva, hade sin goa hund med sig. Hon fick en lång promenad den här dagen.

Det var som sagt var mycket broar och grejer under hela vägen. Just den här sträckan var nog den vackraste sträckan vi gick.

Det här var ett vattenställe där det fanns mycket fiskar vilket även hunden Alice upptäckte och försökte fånga de. Precis när jag skulle ta kort så sprang hon iväg förstås.

Ja som sagt var man fick inte var rädd för att ramla i plurret eller att ramla och bryta benen av sig. Man fick balansera så gott det gick på brädorna och ta små skutt på stenarna. Tur att vi var en hel del sjuksköterskor i gänget. Ha ha.

Visst är den här bilden vacker men en porlande bäck och sen vattenfallet. Ja den här skogen var verkligen en trollskog! Det var bara trollen som fattades. Jag hade inte blivit förskräckt om det hade stått ett litet troll där på stigen.

Vandringen fortsatte och strax var vi framme vid det där kortet där första höjden uppenbarade sig och ja, tro det eller ej men vi såg cykelspår där nu efter grabbarnas cykelfärd. Karin gjorde klart för oss att nu hade vi ca en timme kvar till målet .Precis vad vi ville höra : ( En kvart hade låtit bättre men nu var det bara att bita ihop och vässa klorna för sista sträckan. Hi hi.

Till sist nådde vi iallafall målet

Sista sträckan var 300 m stuprakt uppåt men till sist så nådde vi rusakulans topp. helt färdiga kan jag säga. Då var det skönt att vila sina darriga ben och dricka ur den sista slurken ur fanta flaskan.

 Kolla vyn från rusakulans topp!!! Wow. Tänk att vi har gått och gått och gått i de här skogarna och nu var vi äntligen framme fem timmar senare.

Nu väntade BELÖNINGEN!

Mer om den berättar jag senare för nu kommer maken snart hem med nästa belöning

PIZZA!

Eftersom jag är fotografen på alla kort så är jag inte med på några kort men jag lovar att stjäla några kort från mina vänner sen och lägga ut här på bloggen så att ni ser att jag var med ; )

Kram Vickan

Halojsan!

Ja idag är man ledig. Skönt med lite sovmorgon faktiskt. Sitter här med en god kopp kaffe och gottar mig. Ute är det typiskt höstväder men idag regnar det inte iallafall som det gjorde igår. Hoppas verkligen inte att det blir regn i helgen för jag ska nämligen ut på ett litet äventyr i helgen.

Minns ni den här bilden

I en sån ska jag sova på Lördag natt : )

Jag ska ta det från början. Jag blev tillfrågad av min arbetskamrat Jessica om jag ville hänga med henne och sju andra tjejer ut på vandring. Tja varför inte tänkte jag. Hon berättade då att vi skulle ut på en vandringsled som ligger i närheten där vi bor och vandra 1 1/2 mil ungefär. Vi ska naturligtvis ta med oss kaffe och någon  god picnik att gotta oss med på vägen. Ok tänkte jag, roligt sällskap (det blir det alltid när tjejgäng drar ut på äventyr) och dessutom gratis motion och frisk luft. Kändes helt ok att hoppa över zumbapasset för ett vandringspass istället.

När vandringen är över är det meningen att vi med trötta ben ska återvända hit

för i den här lantliga miljön ska vi nämligen återhämta oss och stanna över natten.

När vi kommer dit på eftermiddagen blir vi bjudna på fika och så får vi ett härligt fotbad med dödahavs salter. Kommer säkert att bli underbart  efter denna långa vandring.

Lite senare dukas det upp en underbar middag som består av fläskfilé och potatisgratäng. Vill man ha någon alkoholhaltig dryck till maten så får man ta med det själv så det har vi väl tänkt att göra. Ett glas vin till maten är ju aldrig fel.

Sen på kvällen kommer belöningen

   för då ska vi bada badtunna och jag förmodar väl att det blir några glas vin där i badet då också : ) Skönt ska det bli iallafall.

Jag misstänker att vi kommer att bli trötta i ganska god tid denna afton så inte alltför sent så sussar vi nog gott i de där små lappkåtorna som jag visade på bilden

innan. Här är en till bild. Det är som ett litet samhälle med kåtor. Man kan sova sex i en kåta men vi är åtta st så vi bor fyra i varje.

Så här ser kåtorna ut inomhus med golvvärme och vedspis. Visst ser det mysigt ut!!!!

Jag ser iallafall fram jättemycket mot den här Lördagen.

Naturligtvis får vi även en god frukost morgonen därpå innan vi skils åt.

Snart ska jag träffa en av mina andra arbetskamrater inne i Örebro så nu måste jag snabba på här och göra ett ryck så jag ser presentabel ut. ha ha.

Sen ikväll blir det idol soffan som vanligt.

Kram kram

Vickan