Här hemma vill jag bara meddela att vi inte är friska men väl på tillfriskningsvägen. Vi har ätit gott och snart vankas efterrätten, dock på tu man hand.

Vill bara önska alla ett

Stor kram Vickan!  

Så här skulle tolvslaget på nyårsaftonen se ut. Det var förutbestämt. Innan dess så skulle bordet vara dukat med mitt nya vita linneset. Menyn var redan bestämt, vinerna, fördrinkarna. Festblåsan var inhandlad. Nu är allting inställt   på obestämd tid.

Men vad är väl en bal på slottet! Suck.

Nej nu ska vi inte vara såna. Måste försöka att se lite ljusare på tillvaron nu. Det blir en helg på tu man hand med min underbara man och det är inte fy skam det heller ; )

Ärligt talat så börjar vi må lite bättre nu bägge två. Jag ligger lite steget före eftersom jag blev sjuk först så jag har ju faktiskt varit feberfri i ett par dagar nu men frisk kan jag inte säga att jag känner mig. Så fort jag anstränger mig det minsta känner jag mig svimfärdig och hostan kommer som stora attacker emellanåt. Men jag tog min första promenad i dag. I täckbyxor, varm sjal lindad ända upp till näsan och en varm mössa spatserade jag iväg till affären i värsta snöfallet. Det tog väl en 10 minuter att gå dit. När jag väl kom in i affären höll jag verkligen på att svimma på riktigt så jag förstog att det kanske inte var helt sunt att utsätta kroppen för det riktigt än men det var riktigt skönt att få lite luft i allafall när man inte satt sin fot utanför dörren på en vecka.

Ikväll tog jag bilen ner på stan och köpte oss en varsin bingolott. Vi är som pensionärerna. Glad åt det lilla. Ha ha.

Träffade ett par vänner till oss nere på stan. De var bruna och fina, nyss hemkomna från Gran Canaria. De hade köpt en påse godis att snaska i sig så här i slutet av året. Nästa år skulle det hälsosamma året börja sa de. Ha ha. Tänk hur många som säger så just den här dagen på året. Jag är inget undantag. Jag har lovat mig själv att återuppta träning och åter igen, för 100:e gången i ordningen tänka på det här med kosten.

Det blir att ta fram zumba paketet igen och sen blir det att ta ett krafttag med gymet igen. Det ser jag faktiskt fram emot. Faktum är att man mår så himla mycket bättre när man tränar och då blir man sällan sjuk heller. Så nu jävlar får det vara bra med alla de här sjukdomarna som cirkulerat i familjen under hela hösten.

Jag känner nu att jag har varit så nere ett tag så jag måste börja fokusera på alla de roliga saker jag har framför mig nu. Det är en hel del grejer faktiskt och nu har jag även hittat den perfekta presenten till min man. Det får bli en kompensation för den här ödesdigra nyårsaftonen som vi verkligen inte hade räknat med.

Ha det gott allihop nu och rå om varandra i nyår!

Kram Vickan

Skulle nog göra vad som helst för att få hoppa ut i det här härliga snövädret i täckbyxor, mössa och jacka och vantar....om jag bara mådde bra. Just nu har hoppet dalat totalt kan jag säga. OM jag blir frisk till nyår så kommer iallafall defenetivt inte min man att bli det för han har feber fortfarande.

Så just nu återstår bara hoppet att vi bägge åtminstone blir så pass friska att vi kanske orkar ta en liten kort vinterpromenad, kanske ta en varm glögg och kanske börja känna lite att livet är på väg tillbaka igen.

Just nu känns allting bara nattsvart.

Det här skulle bli min återhämtningsfas den här långledigheten, då jag skulle ta hand om min själv och min familj hade jag lovat. Jag hade verkligen sett fram emot den här nyårsmiddagen som i mitt huvud också är så välplanerad men nu har allting brakat samman.

Året skulle avslutas med en underbart kul nyårsfest med min familj och sen skulle nästa år startas upp med sund kost och träning.

Just nu ser det ut som att jag bara får satsa på att blir frisk. Det får väl bli en enkel middag för två här hemma på nyårsaftonen som det ser ut just nu : (

Ni som känner mig väl vet dock att jag efter såna här bakslag och depp perioder brukar resa mig rätt snart så om det nu är en dal jag är i just nu så gäller det att redan nu lägga in växeln och se till att toppen blir hög och fin sen när den väl infinner sig. Så jag har några små ideér eventuellt här framöver. Vi får se vad det blir av de.

Just nu tänkter jag ta ett stort hopp ner i soffan och bara tycka synd om mig själv.

kram Vickan

Ja ni kära bloggvänner. Det finns inte så mycket nytt under himlen att skriva om i skrivandets stund. Sjukdomarna har fortfarande ett fast tag i familjen Eriksson även om det har börjat att ge sig något för min del. Har fortfararande lite feber men den är så beskedlig att jag kan leva med den. Hostan börjar också ge med sig lite och det är jag väldigt glad för för den har nästan tagit livet av mig kan jag säga. Vid varje hostning så håller magmusklerna på att få kramp och smärtan strålar ända ut i ryggen. Var tvungen att ta en Iprén idag för ryggvärken som kommit på grund av hostan. Snuvan och nästäppan är också bättre så om allt går vägen nu så ska väl iallafall jag vara frisk till nyår hoppas jag.

Nu är det värre med min man. Och nu har han till och med erkänt att han är sjuk så då är han riktigt sjuk. Han var het som en kamin i pannan för ett par timmar sen och alldeles blank på ögonen. Jag fick i han ett par panodil och nu har han faktiskt varit upp i duschen och vänt till och med.

Ja det var ju inte riktigt så här vi hade tänkt oss att rå om varandra i mellandagarna!

Men vi får ju iallafall vara tillsamammans. Ha ha.

Caroline flydde fältet och stack till Avesta. Hon hade visserligen något liknande i början på månaden med skithög feber och sen kom hosta men det verkar mysko om hon skulle ha smittat oss då och sen kom inte sjukdomen förrän en månad senare.

Hur som helst så låg ju Robin och Vanessa i magsjuka innan jul och förmodligen så var det de som smittade Caroline för nu har hon legat i magsjuka i Avesta så nu får vi se om hennes pappa också åker dit.

Sen pratade jag med Robin idag. Han och Vanessa har åkt till Gotland och överaskat svärföräldrarna med resturangbesök som julklapp och vad tror ni händer då. Jo Vanessa blir sjuk i feber och hosta. Mitt fel gumman : (

Sorry! Hoppas nu att alla hinner bli friska till nyår så vi slipper fira in det nya året sjuka på varsitt håll.

Nej nu ska jag gå och sätta på lite kaffe. Det är ett gott teckan när kaffehurran börjar gå varm igen. Nu är Annelie Eriksson på tillfriskningsvägen.

Kram Vickan.

Ja julgranen står nu och tindrar utan paket under granen. Alla verkar nu vänta på att mellandagsrean ska dra igång. Själv skulle jag ju ändå inte mellandagshandla förrän på onsdag hade jag tänkt då jag är ledig men nu blir det som sagt var varken jobb eller nån mellandagsrea i morgon.

Sjukdomen vill inte ge sig. Det måste vara influensa jag fått. Jag hostar nästan lungorna ur mig. Tur man har coccelana hemma fast man får begränsa sig med den till max 2 ggr per dag men den hjälper faktiskt lite iallafall. Att en näsa kan innehålla så mycket skrot, det är ju helt otroligt. Inte undra på att man är nästäppt!! Använder min Nasonex flitigt men ibland så måste jag kombinera med vanlig nässpray också trots att doktorn gett mig rådet att aldrig använda nässpray igen.

Febern är värst. I natt när jag vaknade så måste jag ha haft minst 40 graders feber för det var så kallt i rummet att jag hoppade i sängen trots att jag hade två täcken + en filt på mig. kroppen var som en het kamin. Jag nästan brände mig på mig själv och när jag drog upp täcket till näsan så nästan ångade det under täcket fast jag frös samtidigt. Det var nästan lite läskigt.

Nu har jag tagit Alvedon och efter att ha sovit ytterligare en hel eftermiddag så är jag faktiskt uppe på benen lite nu.

Väntar nu på att Arn ska börja på tv om ett par timmar.  

Skulle behöva äta något också för jag har inte ätit på 2 dagar nu. Bara fruktsoppa.

Jag ska ju ha nyårsmiddag här hemma i nyår också så jag måste se till att pigga på mig nu så jag kan styra upp den här trerättersmiddagen som jag tänkt bjuda på.

Fick ni några julklappar i år då?

Jag fick mycket fina saker. Jag fick ett spel (absolut överens). Jag fick ett vitt linneset med en stor vit duk med bordstabletter till. Jättefint var det. Tänkte använda det på nyår. Jag fick ett spaset, jag fick en parfym.

Jag fick en söt liten neccecär med en massa armband i. Fina julblommor och lite julchoklad.

Julen med alla klapparna  är härligt men ju äldre man blir så är det mer att få vara tillsammans som är viktigt än själva klapparna. Det är så otroligt härligt när barnen kommer hem och man får vara tillsammans. Kramas, prata och skratta tillsammans. Visst längtar jag tills den dagen barnbarnen kommer, då får julen ytterligare en ny karaktär men just nu är jag nöjd med att bara få vara tillsammans. Tack Robin och Caroline för att ni finns och för att ni är så varma och goa med er mor. Jag älskar er! Det vet ni.

Nu ska jag kika lite på hur den här nya telefonen funkar. Vår hemtelefon verkar tyvärr ha pajjat så nu har vi köpt en ny men måste bara läsa in mig lite på den först.

Ha det så gott.

Kram Vickan

Ja då var julaftonen över och juldagen sänker sig över alla hus och hem med sitt lugn. Här hemma finns det bara sjukdomar just nu.

Jag vaknade ju redan igår med 38 graders feber och mådde lite risigt. Hostan och snuvan hade försämrats men jag stoppade i mig ett par alvedon och fixade till mig i nya julblåsan ändå.

Vid fyra kom min son och hans tjej hit och sen åt vi god julmat och delade ut alla julklappar. Så julaftonen blev lyckad och jag lyckades också att mota bort den där hemska sjukdomen och mådde riktigt bra där på kvällen tyckte jag.

I morse vaknade jag med 39 graders feber och en hosta och en snuva som inte är av denna värld!! Nej jag mår verkligen skitdåligt. Familjen har åkt till Avesta till våra föräldrar för att fira jul där idag men jag fick stanna hemma jag. Jag har sovit hela eftermiddagen känns det som. Tog ett par alvedon tidigare idag men då svettades jag så jag fick byta kläder två omgångar för det gick i princip att vrida ur kläderna. Nu har jag feber igen känner jag men har bestämt mig för att det är bättre att frysa med feber än att ta alvedon och genomlida den där svett fasen igen.

Hostan ska man inte prata om. Jag hostar så lungorna nästan hoppar ur och nästäppan och snuvan....nej jag hatar verkligen förkylningar.

Jag har inte tid med det här. På måndag ska jag jobba och jag är själv på jobbet då kollegan har semester. Dessutom ska jag hämta mina nya brillor då och det har jag sett fram emot.

På onsdag ska jag få min present av min dotter. Vi ska på floating och massage. det vill jag inte heller missa!!

Det här inlägget blev negaqtivt kände jag men det är så jag känner det just nu...negativt.

Men julaftonen blev iallafall fin.

Hoppas ni andra också fick en riktigt fin julafton.

Kram Vickan

GOD JUL !

På er allihop vill jag bara säga. Vet att jag varit osynlig på bloggen en tid nu men tiden att blogga har bara inte funnits så då har inte heller lusten infunnit sig riktigt. Nu väntas  julfirande här hemma ihop med barnen. David och jag och Caroline sitter just nu och väntar på att min son och hans flickvän strax ska glida in här på gården.

Det var ett tag osäkert om de skulle kunna komma. Svärdottern åkte på magsjuka och lagomt när hon återhämtat sig så åkte min son på samma elände. Igår låg de hemma och återhämtade sig och nu idag är de iallafall på väg hit.

Själv är jag döförkyld men det ska nog bli en riktigt god jul ändå.

Julmaten är inköpt, julglöggen inköpt, julklapparna ligger under granen. Nu kan julen börja.

Så en riktigt

GOD JUL TILL ER ALLA NU.

kram Vickan  

Här hemma nalkas det jul nu. Snart bara en vecka kvar. Julklapparna är så gott som inhandlade och på fredag blir det lite "sista rycket" då man är ledig.

Hur kommer er jul att se ut?

Vi kommer att ha alla barnen här i jul så det blir en riktig familjekväll. Jag hoppas att alla barnen kommer redan kvällen innan julaftonen så vi hinner få lite tid tillsammans. Självaste julaftonen sen blir traditionell med julmat, kalle anka, julklappsutdelning och varm glögg på kvällen.

Sen är det bara att hoppas att alla blir nöjda med sina klappar.

På juldagen far hela familjen till Avesta där barnens andra föräldrar bor och även min och Davids föräldrar så då blir det en heldag att fara runt hos våra föräldrar tillsammans med barnen och sedan bör väl barnen också få komma hem till sina andra föräldrar i skaplig tid för att hinna fira julafton nr. 2.

Själva far vi hem till hemmets lugna vrå och myser lite med varandra. Det brukar vara rätt så skönt med lite "egentid" då faktiskt.

Vad händer för övrigt idag då. Jo den här lilla bruttan fyller 17 år idag.

GRATTIS EMELIE!!!

Min söta bonusdotter.

Mindre roligt är att jag har blivit förkyld...IGEN! Ja ja jag är glad att jag, åtminstone hittills, sluppit influensan som min dotter låg i häromveckan. Jag var verkligen helt inställd på att jag också skulle få den. Så jag får väl stå ut med lite hosta, kill i halsen och nästäppa utan gnäll antar jag.

Kommer ni ihåg min fot som jag hade besvär med förut? Det var ju några veckor sen jag skrev om den nu men jag hade ju verkligen SKITONT i den i två - tre veckor innan jag masade mig in till doktorn på arbetstid.

Under de där veckorna så plågades jag till en början. Sen körde jag en kur med zon gel som inte hjälpte ett dyft. jag avstod till och med från min favoritsport zumba bara för att ge den jäkla foten en rimlig chans att bli bra. Visst var det besvärligt att gå (det blev ju inga långpromenader dirket) och när jag vred foten i ett visst läge så var det som om nån stack en kniv i sidan av foten. När jag klämde på fotryggen så gjorde det ont ända ner i fotsulan ibland. En rejäl stukning, tänkte jag ; )

Efter två - tre veckor hade jag visserligen blivit "lite" bättre" tyckte jag men hade fortfarande så pass ont ibland att jag tänkte att det kanske ändå var bra om en doktor kollade på foten. Så efter en hektisk arbetsdag knackade jag på min kollegas dörr och bad henne kolla på min fot. Hon klämde och frågade frågor och sa sen att jag skulle linda foten, slopa zon gel och inta Iprén och Alvedon istället. Sen skulle hon för säkerhets skull skicka en röntgen remiss också.

Sagt och gjort. Jag lindade foten. Mmm kändes genast lite bätte. Alvedon och Iprén hjälpte skitbra...första gången. Sen var smärtan tillbaks. Så efter en veckas medicinerande så sket jag i all behandling och lät smärtan läka ut av sig självt.

Sakta men säkert så blev jag bättre. En gång provade jag till och med att köra ett danspass men det var inte så bra kände jag så det lade jag ner igen.

3-4 veckor senare, alltså för några dagar sen så gick jag iväg på den där röntgen. Jag kände mig nästan dum att gå dit eftersom jag inte alls upplevde att jag hade ont på samma sätt längre. Kändes nästan löjligt att gå dit med en stukning! Så jag bad nog nästan om ursäkt att jag var där.

"ska du träffa läkaren nu" frågade rtg personalen.

"Jag jobbar på vårdcentralen så jag träffar doktorn varje dag" svarade jag.

"Bra då träffar du henne nu" sa de.

 "Ja" svarade jag och minns att jag tänkte att värst vad på de verkar.

Sen gick jag tillbaks till mitt jobb och forsatte jobba. Då kom sekreteraren till mig och sa

"har du varit på röntgen Annelie"

"Ja" svarade jag

"Du ska gå till akuten" sa hon då.

"Va! sa jag. Få se på röntgen svaret!"

Jodå, då har jag haft en fraktur!!! Jag har alltså fått en spontanfratur, förmodligen för att jag dansat för intensivt utan skor!

Inte  undra på att jag haft ont i foten!!!

Ortopeddoktorn förstog inte hur jag klarat mig på zon gel och Alvedon under värsta perioden. Nu är den nästan läkt och ser fin ut.

Helt otroligt men man får väl kalla sig för tålig då, på tal om att man nästan ska vara dödsjuk för att komma till doktorn om man har en sjuksköterska i familjen (som min dotter brukar påstå ganska ofta). Kanske får ta det här som en lärdom verkar det som   

Hur som helst så väntar jag bara på utläkningen nu så jag kan komma igång med träningen igen nu här efter nyår. Kanske inte blir att sätta igång med zumba så där direkt men kan ju mjukstarta med lite annan träning först tänkte jag.

Förresten så har jag ju faktiskt mjukstartat lite redan. Jag var och bowlade häromdagen med jobbet. Vi var uppdelade i lag och vi var tre i varje lag. Mitt lag vann!!!!!! Det gick faktiskt riktigt bra för mig och jag lyckades kamma in nästan 400 poäng på tre serier. Jag var jättenöjd och det var en riktigt trevlig kväll med härligt umgänge och god mat.

Nej nu är det John blund dax mina vänner

Natti natti!

Dröm sött.