Som sagt var, nu börjar jag känna mig lite piggare och då är det inte alltid så kul att vara ensam : ( Jag är fruktansvärt sällskapssjuk men då jag fortfarande bara orkar med att vara sällskaplig under några få timmar så blir det inte att ringa hem en vän precis *S*. Men ni mina kära vänner här ute finns ju alltid tillgängliga precis när jag orkar och känner för det! Perfekt!

Under dagen idag har också min man och min son Robin varit hem och vänt. De håller ju på att köra hem ved idag och nu har de åkt för en timme sen för att hämta hem det andra lasset som är kvar. Vi åt en pizza, eller rättare sagt jag petade i mig en halv (resten ligger i kylen) och så drack vi en kopp kaffe.

Robin fixade till vår nya bärbara dator och jag är jättenöjd med den.

Det enda dåliga var att den där killen på mediamarkt lurade på oss ett mobilt bredband som skulle vara snabbare men som i själva verket var mycket långsammare än vårt trådlösa bredband så vi får se hur vi löser det. Men det trådlösa bredbandet ska vi ha kvar i alllafall.

   Min dotter har åkt till sin pojkvän och lämnat sin stackars mor ensam hemma, snyft! Nej då jag bara skojar. Det är såklart att hon ska träffa sin pojkvän innan hon drar till Gotland med tjejkompisarna.

Jag måste säga att jag är väldigt stolt över mina barn. De är väldigt unga bägge två men i princip självförsörjande bägge två också. Min äldsta har i princip haft jobb sen han var 18 år gammal och nu har han sökt en fast tjänst där han jobbat i nu flera år och jag håller alla tummar jag kan för din skull Robin. Visst känns det skönt att ha eget krypin utan några lån och ändå ha råd att åka utomlands varje år om du vill!

Carro, du har lyckats med det omöjliga. Att med din envishet, framåtanda och kämparglöd tagit dig igenom bloggmassan och plötsligt bli lite av en "star".

Det är nu jag förstår att en blogg kan bli värd pengar och att det i sin tur kan öppna dörren för andra möjligheter. Du har en massa roliga saker framför dig nu. Mitt råd är att ta vara på alla möjligheter och var inte rädd för att öppna nya dörrar som dyker upp på resans gång. Om du inte öppnar de kommer du aldrig att få veta vad som döljer sig bakom de och om de var värda att öppna.

TRO PÅ DIG SJÄLV!

Se dig själv i spegeln och tro på dig själv. Tala om för dig själv och hela världen att du är värd det här, du har jobbat för det här och det är nu som skörden bär frukt. Om jag hade haft den här chansen som ung hade jag aldrig backat, ALDRIG, kan jag säga. Det är bara att vandra vidare på stigen utan att veta vart den bär dig MEN jag finns ALLTID här som ett stöd när du känner dig liten och rädd, när självsäkerheten tar semester eller när du bara behöver stanna upp och fundera lite.

Fundera inte för länge bara, låt nyfikenheten vara en drivkraft och inte en fiende.

Jag älskar mina barn och inget gör mig gladare än när det går bra för mina barn. Det är som att vinna högsta vinsten på lotto!

Nu ska jag däremot ägna min tid åt att bli frisk. I morgon ska jag hämta min dotter i Linde och samtidigt åka upp med mitt sjukintyg till jobbet och "smyga" in på mitt arbetsrum och bara titta runt litegrand   

Måste ha koll på läget inför måndagen....

Har även varit ut på internet och kikat runt lite på olika behandlingar. Hade egentligen lust att åka på något spa under semestern efter den här pärsen men det går ju inte eftersom maken jobbar i veckorna och helgerna är redan uppbokade med husförsäljning, tripp till Borlänge vänner, bloggträff och sen Cypern resan då. Men jag hittade ett ställe här i Nora som gör ansiktsbehandlingar och tänkte unna mig lite  sånt istället. Sen ska jag nog åka in till örebro och göra en kroppsbehandling med lavastenar och en fotbehandling inför semesterresan. Men jag skriver om det mer sen.

kram Vickan

Hej allesammens!

Känner mig fortfarande fruktansvärt trött och det känns som att jag skulle kunna sova 24 h om dygnet. Men det är väl pc som gör att man känner sig så trött. För övrigt så känns det lite bättre.

Det märkliga är som igår när jag var så trött att jag knappt visste hur jag skulle hålla ögonen öppna så kunde jag ändå inte sova. Låg och vred och vände mig i den där sängen och hostan var inte bekymret då. Det kröp i hela kroppen. En olustig känsla. När klockan var två tog jag en sömntablett och sen somnade jag äntligen. Skönt. Ska kurera mig under helgen nu och sen satsar jag på att gå till jobbet min sista arbetsdag på måndag innan semestern börjar. Måste bringa lite reda på skrivbordet på jobbet som jag blev tvungen att lämna i ett kaos.

Nu har vi iallafall skaffat oss en bärbar dator men den är inte inkopplad ännu. Min man och min dotter var in till Örebro igår och då blev det en Compaq bärbar dator som iallafall verkar bra.

Idag är min man och min son i stugan och hämtar hem en massa ved som finns där och snart kommer de hem hit med vedlasset och då skulle Robin hjälpa oss med att koppla in datorn, antivirus skydd, mobilt bredband och allt vad det är.

Det finns ett bekymmer och det är att alla våra kort ligger på hårddisken på den gamla datorn!!!  Robin skulle kika på om det gick att ta ut hårddisken och sätta in den i en annan dator och försöka få ut korten på DVD skivor. Jag hoppas!

Nej ska lägga mig och vila ett tag igen. Det är helt sjukt hur man kan vara så här trött. Har ju i princip sovit hela förmiddagen. Men jag måste vila nu innan hela suven som kallas familj dundrar in här hemma.

Kram Vickan

Ja det är tyvärr så att jag fortfarande känner mig SJUK!

Febern är som sagt var borta men hostan är ihärdig och alldeles hopplös att bota verkar det som. Igår var min arbetskamrat hit med pulmicort åt mig som jag nu har tagit två doser av men jag vet inte om jag kan ta något mer av den. Jag blev illamående av inhalationen och kände mig nästan lite yr. Hostan känns lika. Suck.

Nej det blir allt att hålla sig inomhus och kurera sig så gott det går.

Skulle ha gått på

dicenniumfest i helgen (min kompis fyller 40 år) och jag och min man skulle ha varit klädda enligt 50 talet. Men nu blir det inget med det. Min kompis var hit igår med pulmicorten och jag vet att hon jättegärna vill att jag ska bli frisk så jag kan komma men jag vet redan nu att det inte blir så. Jag kan omöjligt bli så frisk på bara några dagar och även om jag skulle känna mig bra mycket bättre så kommer jag att känna mig dödstrött efter den här pärsen. Så jag sa ifrån mig redan nu så slapp hon gå omkring och hoppas. Nu har jag gjort alla täkbara fel som finns för alla andras skull (gått till jobbet sjuk, åkt till Ljusdal sjuk) så nu tänker jag inte gå på en fest sjuk också. Någon måtta får det ändå vara på välgörenhet.

Det enda jag önskar mig nu är att bli frisk så jag kan få njuta av semestern lite och jag längtar efter att få sätta igång att träna igen.

Min dotter och jag tycker bägge två mycket om att dansa och alla vet ju att dans är ett av de bästa träningsredskap som finns så nu har vi hittat det bästa träningsredskapet för att få en slimmad kropp : )

Zumba heter dans stilen och det är en blandning av rytmiska latina,samba och merengue toner. Naturligtvis så ska vi blanda dans träningen med gymet och annan konditionsträning.Jag längtar sååå tills jag är fit for fight igen. Tänk att man kan längta så efter ett träningspass : )

Längtar nästan lika mycket efter det där dans passet som efter Cypern semestern!

Har förresten varit ute och läst olika trådar om just Protaras Fig tree bay där vi ska bo och om hotellet Lantiana Gardens hotell och både platsen och hotellet verkar ha fått bra betyg.

Någon av er som varit på Cypern och bott på det här hotellet? I så fall får ni jättegärna skriva en liten kommentar och om ni har några bra tips på vad man ska göra när man är där.

Nu ska jag gå och försöka få något i magen. Känner mig lite hungrig.

Kram Vickan

Hej allihop!

Jag får ursäkta mig för dålig uppdatering men jag är sjuk fortfarande, jävligt sjuk. Jag har gått och dragit på mig en lunginflammation.

Jag trodde ju att jag var på väg att bli frisk men nu börjar jag fundera över om jag kände mig friskare eller om det helt enkelt var så att jag så gärna ville känna mig frisk att jag inbillade mig det. Jag vet inte men hur som helst så följde jag med upp till Ljusdal. Jag kan erkänna att det låg mycket grupptryck bakom mitt beslut också. Jag visste hur mycket min man sett fram emot den här lilla minisemestern och våra vänner hade åkt upp och förberett att vi skulle komma så det kändes inte som något alternativ att stanna hemma. Men men facit i handen så skulle jag naturligtvis ha lyssnat på kroppen och bäddat ner mig i sängen hemma.

Fredagen blev en bra dag. Solen sken, jag gick visserligen på iprén men de små vita pillrerna hjälpte mig att må lite bättre. På kvällen sen blev jag dock dödssjuk. Från ena sekunden till  den andra så blev jag verkligen tvärdålig. De små vita pillren hjälpte inte alls längre. Jag frös och hostan var hemsk  och när jag hostade så gjorde det så ont i bröstet att jag var färdig att hoppa i graven direkt nästan. Rösten var helt borta. Det kom bara små pip. Mitt sällskap sa att jag var grå i ansiktet och ville köra ner mig redan på fredag natt men jag låg under dubbla täcken och ville inte röra mig en millimeter den natten.

På Lördag eftermiddag åkte vi in och det visade sig som sagt var att jag hade lunginflammation så nu käkar jag pc och lever på hostmedicin och jag blev sjukskriven en vecka till. Vi stannade kvar i stugan till söndagen så jag skulle hinna bli lite piggare på pc men resan hem igår blev ändå en pärs. Jag är superglad att vara hemma i min säng idag.

Hur känner jag mig idag då efter två dygn med pc?! Svårt att säga faktiskt för nu litar jag inte på mig själv längre när det gäller bedömningar. Men jag tror att febern är borta men jag känner mig fruktansvärt trött och orkeslös och hostan är lika intensiv som tidigare. Vi får se i morgon hur jag mår men i dagsläget så lutar det nog iallafall åt att jag blir hemma veckan ut.

Nu ska jag gå och ta tablett nr 2 för idag och något att äta till.

Kram Vickan.

   Godagens!

Här hemma regnar det idag för fullt. Jag är fortfarande döförkyld men känner mig ändå på benen och jag har bestämt mig för att följa med till Ljusdal. Jag vet att David har sett fram emot det och det känns inte bra om vi ska behöva stanna hemma de sista dagarna på hans semester. Det känns heller inge kul att stanna hemma själv i det här ruskvädret. Nej det blir nog bra det här. Vi åker inom ett par timmar. I värsta fall så får jag väl bädda ner mig i sängen i Ljusdal och tycka synd om mig själv. Ipren, nässpray, halstabletter och coccilana blir dock en given följeslagare.

På vägen hem ska vi åka förbi min mamma och skriva på huset. Vi har fått det sålt nu så nu kommer stor del av semestern att gå åt till att plocka ur huset. Det är skönt att det är sålt men jag har en del att berätta om det där husköpet sen men vi tar det sen när allt är klart.

Jag kommer som ni förstår inte att blogga något i helgen men på söndag är jag tillbaks igen som vanligt och då hoppas jag också att förkylningen är mycket bättre.

Kram på er allihop!

Vickan

Hu då vad förkyld jag blivit. Trodde att jag skulle vara bättre idag men jag är ju för sjutton gubbar SÄMRE. Det kanske var dumt att gå till jobbet i dag men det kändes verkligen som att jag inte hade något val. Ingen gör ju som bekant mitt jobb och det var mer än nog att klämma in de besök som inte kunde komma igår. En del fick till och med vänta tills oktober månad på ny tid. Helt sjukt men that´s life. Just face it!

I natt låg jag dessutom vaken HELA NATTEN. En gång i halvtimmen kollade jag den där jäkla klockan. Klockan tre höll jag på att somna men tror ni inte då att jag lyckades börja drömma nån jäkla mardröm så jag vaknade efter 10 minuter. Sen var det kört. Klockan fyra gav jag upp och gick upp och drack kall mjölk och åt en hård brödskiva. Runt fem somnade jag och sex ringde klockan. Pust.

Måste bli frisk nu! Ska ju åka upp till Ljusdal i helgen och livsnjuta ihop med ett par goda vänner och då vill man ju inte sitta och snörvla och må så här.

Nej bara att ta nya tag i morgon och be enkort bön till han där uppe att jag snart blir frisk.

Snart semester!!!!! Jag längtar!

Kram Vickan

Hej svejs!

Nu är jag hemma från Norge igen. Jag kom hem igår men ligger sjuk i tidernas förkylning. Blev sjuk efter näst sista nattpasset och vaknade med feber. Fråga mig inte hur jag tog mig igenom sista passet men det gick bra i allafall. Västa delen var nog efter sista nattpasset när jag efter att varit vaken i en hel natt, med feber och förkylning skulle gå den kvart det tar att ta sig till stationen. Därifrån ta tåget hem dit där jag bodde för att äta frukost och hämta packning. Sen ta tåg igen in till Oslo och därifrån buss hem till Örebro.

På bussen var det så jäkla kallt så man höll på att frysa ihjäl. Hur fan kan man ha air condition på när det regnar ute! Hur som helst, jag sov det mesta av resan men kände mig helt som en  disktrasa när jagkom fram. Sov hela kvällen igår nerbäddad och kände mig som en isbit.

Idag är jag hemma från jobbet och siktar nog på att vara hemma i morgon också men jag känner mig bättre idag i allafall. Febern är borta. Förkylningen kunde vara bättre.

Som om det inte kunde vara nog så har åskan slagit ner här i både vår och dotterns dator så nu har vi bara dotterns lilla bloggdator. Jag hoppas vår blir lagad snart så jag kanblogga som vanligt igen.

Kram på er så länge.

Skönt att vara hemma igen.

Lovar att berätta mer om hur min Norge vistelse sett ut sen.

Nu blir det att sätta på en kopp kaffe och ringa jobbet.

Vickan