Vilken trevlig kväll vi hade igår. Det är så kul med oväntat besök. Vi hade förberett oss på en helt vanlig lördagkväll i soffan framför fångarna på fortet och sen gick det några bra filmer också hade vi kollat upp men då pep det till i makens mobil och det visade sig att Stefan och Johanna också satt hemma själva och då kom vi överens om att de skulle ta bussen hem till oss så vi kunde mysa tillsammans alla fyra istället.

Det var ett tag sen vi träffades nu, sist var vi ju hembjudna till de på god mat och ja det var i halloween tider faktiskt. De är nyligen hemkomna från Gran Canaria   och hade massor att berätta om sin resa så tiden gick fort där i tv soffan.

Sen plockade vi fram det nya spelet som vi fick av Robin och Vanessa i julklapp "absolut överens". Det var riktigt kul spel faktiskt. Klockan blev mycket, kring tre, när Johanna och Stefan begav sig hemåt. De hade ju voffsingen ensam hemma. Annars hade de kunnat sova kvar om de ville. Nu fick de gå istället för den planerade nattbussen hem hade gått för länge sen. Så är det, tiden går fort när man har trevligt.

Nästa gång vi ses blir en liten rolig överaskning som Johanna och jag planerar tillsammans eftersom både David och Stefan fyller år vid ungefär samma tid. Det ska bli kul att hitta på något tillsammans   .

Min man ligger för övrigt däckad med huvudvärk i dag så hur han ska kunna somna i natt är en gåta. Tänk att karlar inte tål nånting!!!   Riktiga veklingar dagen efter.

Själv har jag varit uppe och kört oändligt många maskiner tvätt och ändå så är tvättstugan fortfarande full så det är bara att fortsätta här i veckan.

Snart blir det att sätta sig i bilen och hämta dotra vid tåget

Bara att hoppas på att det inte fastnat i Fagersta eller nåt sånt så man får sitta och åka dit. Det snöar ju tack och lov inte idag iallafall så det ska väl förhoppningsvis gå som det ska får man hoppas. Nu börjar skolan i morgon igen för hennes del och för min del känns det också bra att det blir ordning och reda på torpet igen efter den här långa ledigheten. Känns skönt med lite ordentliga rutiner igen.

Det blir direkt att åka till grillen sen och köpa oss en god

pizza. Mmmm jag är så sugen och så hungrig att jag skulle kunna dö för en pizza nu känns det som.

Nu har min vän Pon kommit hem igen också och på onsdag ska jag hem till henne efter jobbet och fika och titta på kort. Kanske vi hinner med lite massage också. Det har jag längtat efter. I morgon däremot blir det en lång dag på jobbet då jag har föräldragrupp efter arbetstid.

Nix nu är det snart dax att åka. Hu då vill helst inte ut i det här skitvädret men som sagt var. Pizzan hägrar och dottern måste ju hem.

Kram Vickan.  

Hej Allihop!

Jag vet att jag varit ganska frånvarande på bloggen nu ett tag men jag har inte riktigt haft någon inspiration att blogga. Har väl inte mått så där riktigt bra heller. Först var jag ju sjuk över jul men det dilemmat har jag nog återhämtat mig ifrån nu men jag har helt enkelt svårt att komma igång med något vettigt känns det som.

Jag har upptäckt en del grejer med mig själv. Dels att jag just kring den här tiden verkar hamna i någon slags depressions tid. Andra har vår och höst depressioner men det har jag aldrig drabbats av.

På våren lever jag upp. Fåglarna sjunger, en massa fina vårläten kommer ute i naturen. Det börjar bli varmt och skönt och sommaren är på väg.

Sommar och sol med semester. Det är grejer det! och hösten med allt höstmys som kommer. Tända ljus och bänka sig i soffan med älsklingen framför alla bra program på tv:n som börjar då.

December! Tiden före jul med allt adventsmys. Ja alla dessa tider har någon slags njutning i mitt psyke. Men sen kommer den långa långa vintern på väg mot vår. Januari-April. Mörker, mörker och åter mörker.  Då blir jag deppig har jag märkt och det är helt enkelt skitjobbigt.

Jag har förstått att det är vid såna här tillfällen som många andra tar till depressions mediciner men det vill inte jag. Jag är uppvuxen att klara av saker på egen hand  och det har jag gjort hittills så då ska jag banne mig göra det nu också. Jag har en fin och trygg familj tack och lov och det är väl förmodligen det som gör att jag kan klara av det på egen hand.

Jag har lärt mig en hel del om mig själv genom åren och det första det är att när de här tillfällena kommer så måste jag skapa mig rutiner, rutiner som gör att jag måste följa de till varje odds.  Det brukar oftast vara kost och träning som sakta men säkert gör att jag börjar må bättre. Jag brukar vara snabb med att komma in i kost och träningsrutinerna eftersom jag vet att den här depp perioden infinner sig just vid den här tidpunkten men i år har det varit trögt att komma igång. I morgon ska jag dock sätta i gång med mitt första zumba pass har jag bestämt. Sen ska jag till affären idag och köpa rosenrot tabletter som hjälper till att få en pigg och allert. Kanske ska följa mammas råd och köpa någon multivitamin tablett på en gång.

Tre gånger i veckan ska jag nu träna är det tänkt varav en gång i veckan på gymet. Min man har redan kommit igång vilket också gör saken lättare för mig att inte vela längre. Torsdagar blir ett sånt här pass.

Det blir bara ett sånt pass i veckan men då ska jag både köra crosstraining (som uppvärmning), styrkepass, springband och sen simning som avslutning istället för stretch.

zumban vet ni ju redan att jag älskar men anledningen till att jag slutade med det var ju min fraktur i foten (som jag inte ens visste om att det var en fraktur). Nu ska jag dock ta upp detta intresse igen men denna gång 2 ggr i veckan istället för fem och dessutom ska skor användas!! Tur att man bor i hus för det kommer nog att dunka rejält i golvet misstänker jag : ). I samband med detta träningspass ska jag köra ett youga pass som avslutning.

Det blir alltså färre pass men längre pass. Vi får se hur det blir men jag ska i allafall testa.

Kosten ska jag ta tag i igen också. Jag mår så mycket bättre när jag kör en balanserad kost och det jag körde nu senast, en liten mixad GI variant fungerade skitbra för mig så det blir nog något åt det hållet även om jag nog rivstartar med en strikt GI vecka som vanligt. Måste införskaffa mig en mixer också kom jag på nu så man själv kan göra goda bärdrinkar i samband med träning.

Jobbet. Jag är en trogen arbetare. Jag älskar mitt jobb mer än någonting annat, ja inte mer än min familj givetvis, men på andra plats kommer nog mitt jobb. Vad gjorde jag utan mitt jobb. I de här depp tiderna är mitt jobb A och O för där försvinner deppet och jag är 100 % fokuserad på det jag gör. Men jag har otroligt svårt att lämna ett fyllt skrivbord med jobb och åka hem vilket är ett stort dilemma för mig. Ofta sitter jag kvar på jobbet till sju på kvällarna och när jag kommer hem vid åtta så liknar nog den här bilden mig ganska precis.

Jag ska börja ta hand om mig själv mer igen och prioritera min träning och mitt välmående framför skrivbordet på jobbet. Det är mitt nyårslöfte. Skrivbordet får vänta. Någonstans måste det ju få synas att vi är underbemannade.

En till sak som jag upptäckt med mig själv är att när vi åker på vintersemester så blir den här depp perioden kortare och lindrigare vilket kanske inte är så konstigt i och för sig eftersom det troligen är den mörka årstiden som gör mig deppig. Det vill säga att man får brist på solljus. De vintrarna vi åkte till Thailand mådde jag hur bra som helst och när jag kom hem så kändes det som att det snart ändå var vår. Nu har vi inte varit till Thailand på två vintrar och det känns. Det här får bli sista vintern utan solresa.

Jag saknar verkligen Thailand och nästa vinter är det dock redan planerat en resa dit med våra vänner Pon och Veijo som för övrigt kommer hem därifrån med flyg idag efter tre veckors semester i Thailand.

GRATTIS! Får man väl säga till er bägge två då Pon blev farmor till en underbar liten tjej bara några dagar innan hon anlände till Thailand och under tiden de var där så blev Veijo farfar här hemma i Sverige för bara några veckor sen.

Jag har saknat min vän otroligt mycket och nästa vecka ska jag åka hem till henne få se om jag kan få lite ljuvlig massage : ) och sen måste jag naturligtvis få se lite söta bilder på lilla nykomlingen där borta i Thailand.

Hur som helst, solresor är otroligt viktigt för mig så det kommer jag fortsätta att prioritera två gånger om året om ekonomin tillåter. Det blir även en sommar resa (förlänger sommaren med en september resa) och som jag sagt tidigare så blir det nog Cypern i år igen eftersom vi älskade det stället vi kom till förra året. Men det blir nog bara en vecka då vi måste spara pengar till Thailandsresan nästa vinter.

Min son Robin och hans flickvän Vanessa reser troligen dit i Maj låter det som. Ni kommer inte att ångra er. Risken är nog snarare att ni åker dit igen, igen och igen.

Pyssla om sin kropp är otroligt viktigt för mig för att må bra. Nu har ju jag en sån otrolig tur som har min thailändska väninna som bjuder på otroligt sköna spa stunder men jag har ju även min present med min dotter kvar (floatingen+ massage) som ju blev inställd här efter jul då jag låg sjuk. Och sen har jag presentkort på taktilmassage som jag också tänkte boka in. Kanske nästa fredag då jag är ledig om det finns tider då. Då skulle jag kunna kombinera gym och massage : )

Oj det blev en hel historia det här. Nu ska jag messa min dotter och höra när hon behagar komma hem. Hon åkte till Örebro för flera dagar sen men hamnade i Avesta och där är hon kvar än. Kommer hon hem idag måntro??? Jag får höra efter. På måndag börjar hon skolan så då är det iallafall slut på att kuska runt. Skönt när vardagen infinner sig igen.

Sen ska jag iväg och shoppa matvaror och rosenrot.

Kram på er allihop.

Hoppas ni alla mår bra trots mörkret och all snö.

Kram Vickan.

Sköna söndag. Eller vad är det man brukar säga. Vad har ni hittat på idag då? Själv tog vi oss en rejäl sovmorgon och sen har vi varit till marieberg idag och tittat runt lite. Min man fick en silverring av mig i julklapp och den skulle vi nu lämna in för gravyr. Vad det ska stå på ringen är än så länge hemligt. Inte ens min man vet om det än : ) Han fyller dessutom snart år och jag skulle tro att gravyren blir klar ganska så precis till dess. Men jag har naturligtvis en till present på lut som jag håller på att förbereda som bäst. Har bara lite problem att bestämma mig fullt ut hur jag ska lägga upp allt men i morgon ska hela paketet vara klart och det ska bli skönt när allt är klappat och klart. Men innan dess så lär det väl bli ännu en sömnlös natt antar jag.

men vad gör man inte för sin älskling : ) Tur man är ledig i morgon, semester kallas det, som tur var jobbar han så man kan få planera i fred.

Jag shoppade faktiskt lite till mig själv idag också.

Det här fina setet hittade jag inne på guldfynd, 50 %. Det tog jag direkt. Hade kollat på det redan innan jul så nu slog jag till.

Jag har alltid varit svag för hjärtan smycken så när jag såg det här, och sista var det också, så kunde jag inget annat än att slå till. I Love it!

Jag älskar krims krams och det vet min dotter så när tomten kom på julaftonskvällen så fick jag den här av min dotter

Kan ni gissa vad den var fylld med. Jo just det...krims krams

Nu har jag massor av fina armband och halsband.

En jättefin julklapp som jag köpt till mig själv är det här

Det är ett familjehalsband som symboliserar det käraste jag har. Min man och mina två barn. En dag när jag får barn barn ska jag beställa nya brickor med deras namn på har jag tänkt. Det är min bloggkompis Emma som har gjort det. Visst är det vackert!!!!

Nej nu är klockan snart 12 och om jag ska orka upp i morgon och hinna med allting som jag tänkt mig så måste jag nog börja tänka på kudden nu.

Ha en riktigt god natt allihop så ses vi i morgon bitti!

Kram Vickan           

Jajamen då var det nya året här.

Har ni avgett något nyårslöfte?

Jag har avgett en massa olika löften, samma löften som man avger år efter år men om man lyckas med de sen det är en annan sak. Jag är glad att jag slipper avge löften som innefattar att "sluta röka" eller "sluta kröka". Sluta röka det har jag redan gjort för många år sen nu och det var en piece of cake. Jag är ju av den naturen att om man bara bestämmer sig så går allt....trodde jag iallafall. Ja eftersom sluta röka absolut inte var något problem så trodde jag verkligen att jag kunde gå i land med allt men det här med att bli sund och träna rätt och äta rätt, ja det är banne mig mycket svårare än att sluta röka.

Så jag vill till att börja med hylla min bloggvän Tweety för att hon med kost och motion lyckats gå ner massor i vikt och inte nog  med det. Hon har ytterligare mål i sikte och drar sig inte för att lyckas med det heller. Nej jag är imponerad.Hon är och förblir min stora idol här ute på bloggen och faller hon så faller jag. Så är det. Så nu vet du det Tweety ; )

Jag vill även hylla min egen son Robin som faktiskt lyckats med bravaden att gå upp i vikt. Ja ni hörde rätt. I alla år har han varit smal som en sticka och fråga mig inte vart allt han äter tar vägen men inte ett gram sätter sig på kroppen iallafall. Med rätt träning och ett jäkla anamma så har han lyckats gå upp i vikt och då menar jag upp i vikt på de rätta ställena. Han är fokuserad och duktig när det gäller kost och motion. Om jag bara hade hälften av hans fokusering så vore jag nog i land nu.

Jag har faktiskt avgett ett till nyårsflöfte i det tysta. Det är ett löfte som är mitt eget och som ingen annan vet. Men det är det löftet som egentligen är mitt enda löfte som gäller och om jag inte lyckas med det, då kan jag lika gärna sluta med nyårslöften de kommande åren. Om jag lyckas med mitt nyårslöfte, då kommer ni att märka det. Men glöm inte att jag har hela 2011 på mig.

2011 ska bli mitt år! Det

har jag bestämt mig för.

Såg ni det här nyss

Alforna när de klådde

nätkatterna.

Japp det visste jag, hur skulle ett gäng ungkattor kunna klå de riktigt pumorna ; )

Som jag alltid sagt. Vad står högst på önskelistan en puma eller en kissemiss ; )

Tack alforna för att ni visade vad vi "gammeltanter" går för.

Nej ärligt talat så nu börjar jag längta efter lite party. Jag har tröttnat på att gå här hemma innanför fyra väggar med en karl som bara vill titta på tv. Jag vill parta nu!!! Jag är utsvulten!! Finns det inte nån enda snäll liten människa på den här jorden som har en kul fest på gång??????

Jo i slutet på månaden då ska vi på husgung!!! Vi ska bo på hotell och parta loss ordentligt med våra bästisan och det ska bli jäkligt kul. Jag kan lova er alla att jag kommer att bo på dansgolvet.

Nej jag tror jag ska logga ut nu och ringa mina gamla polare Tessan, Annica och Millan och höra om de har nåt kul på gång så länge  ; )

Vad sa ni? Om inte jag är sjuk. Host host. Jo men visst hostar lilla damen fortfarande men om några veckor är jag frisk ska ni se. Nu är jag som sagt var trött på att vara sjuk.

Kram kram

Vickan.

PS: Nästa vecka ska jag börja träna också. Zumba på måndag förmiddag och sen blir det gymet lite längre fram i veckan. Ska du med Carro??

Här hemma vill jag bara meddela att vi inte är friska men väl på tillfriskningsvägen. Vi har ätit gott och snart vankas efterrätten, dock på tu man hand.

Vill bara önska alla ett

Stor kram Vickan!  

Så här skulle tolvslaget på nyårsaftonen se ut. Det var förutbestämt. Innan dess så skulle bordet vara dukat med mitt nya vita linneset. Menyn var redan bestämt, vinerna, fördrinkarna. Festblåsan var inhandlad. Nu är allting inställt   på obestämd tid.

Men vad är väl en bal på slottet! Suck.

Nej nu ska vi inte vara såna. Måste försöka att se lite ljusare på tillvaron nu. Det blir en helg på tu man hand med min underbara man och det är inte fy skam det heller ; )

Ärligt talat så börjar vi må lite bättre nu bägge två. Jag ligger lite steget före eftersom jag blev sjuk först så jag har ju faktiskt varit feberfri i ett par dagar nu men frisk kan jag inte säga att jag känner mig. Så fort jag anstränger mig det minsta känner jag mig svimfärdig och hostan kommer som stora attacker emellanåt. Men jag tog min första promenad i dag. I täckbyxor, varm sjal lindad ända upp till näsan och en varm mössa spatserade jag iväg till affären i värsta snöfallet. Det tog väl en 10 minuter att gå dit. När jag väl kom in i affären höll jag verkligen på att svimma på riktigt så jag förstog att det kanske inte var helt sunt att utsätta kroppen för det riktigt än men det var riktigt skönt att få lite luft i allafall när man inte satt sin fot utanför dörren på en vecka.

Ikväll tog jag bilen ner på stan och köpte oss en varsin bingolott. Vi är som pensionärerna. Glad åt det lilla. Ha ha.

Träffade ett par vänner till oss nere på stan. De var bruna och fina, nyss hemkomna från Gran Canaria. De hade köpt en påse godis att snaska i sig så här i slutet av året. Nästa år skulle det hälsosamma året börja sa de. Ha ha. Tänk hur många som säger så just den här dagen på året. Jag är inget undantag. Jag har lovat mig själv att återuppta träning och åter igen, för 100:e gången i ordningen tänka på det här med kosten.

Det blir att ta fram zumba paketet igen och sen blir det att ta ett krafttag med gymet igen. Det ser jag faktiskt fram emot. Faktum är att man mår så himla mycket bättre när man tränar och då blir man sällan sjuk heller. Så nu jävlar får det vara bra med alla de här sjukdomarna som cirkulerat i familjen under hela hösten.

Jag känner nu att jag har varit så nere ett tag så jag måste börja fokusera på alla de roliga saker jag har framför mig nu. Det är en hel del grejer faktiskt och nu har jag även hittat den perfekta presenten till min man. Det får bli en kompensation för den här ödesdigra nyårsaftonen som vi verkligen inte hade räknat med.

Ha det gott allihop nu och rå om varandra i nyår!

Kram Vickan

Skulle nog göra vad som helst för att få hoppa ut i det här härliga snövädret i täckbyxor, mössa och jacka och vantar....om jag bara mådde bra. Just nu har hoppet dalat totalt kan jag säga. OM jag blir frisk till nyår så kommer iallafall defenetivt inte min man att bli det för han har feber fortfarande.

Så just nu återstår bara hoppet att vi bägge åtminstone blir så pass friska att vi kanske orkar ta en liten kort vinterpromenad, kanske ta en varm glögg och kanske börja känna lite att livet är på väg tillbaka igen.

Just nu känns allting bara nattsvart.

Det här skulle bli min återhämtningsfas den här långledigheten, då jag skulle ta hand om min själv och min familj hade jag lovat. Jag hade verkligen sett fram emot den här nyårsmiddagen som i mitt huvud också är så välplanerad men nu har allting brakat samman.

Året skulle avslutas med en underbart kul nyårsfest med min familj och sen skulle nästa år startas upp med sund kost och träning.

Just nu ser det ut som att jag bara får satsa på att blir frisk. Det får väl bli en enkel middag för två här hemma på nyårsaftonen som det ser ut just nu : (

Ni som känner mig väl vet dock att jag efter såna här bakslag och depp perioder brukar resa mig rätt snart så om det nu är en dal jag är i just nu så gäller det att redan nu lägga in växeln och se till att toppen blir hög och fin sen när den väl infinner sig. Så jag har några små ideér eventuellt här framöver. Vi får se vad det blir av de.

Just nu tänkter jag ta ett stort hopp ner i soffan och bara tycka synd om mig själv.

kram Vickan

Ja ni kära bloggvänner. Det finns inte så mycket nytt under himlen att skriva om i skrivandets stund. Sjukdomarna har fortfarande ett fast tag i familjen Eriksson även om det har börjat att ge sig något för min del. Har fortfararande lite feber men den är så beskedlig att jag kan leva med den. Hostan börjar också ge med sig lite och det är jag väldigt glad för för den har nästan tagit livet av mig kan jag säga. Vid varje hostning så håller magmusklerna på att få kramp och smärtan strålar ända ut i ryggen. Var tvungen att ta en Iprén idag för ryggvärken som kommit på grund av hostan. Snuvan och nästäppan är också bättre så om allt går vägen nu så ska väl iallafall jag vara frisk till nyår hoppas jag.

Nu är det värre med min man. Och nu har han till och med erkänt att han är sjuk så då är han riktigt sjuk. Han var het som en kamin i pannan för ett par timmar sen och alldeles blank på ögonen. Jag fick i han ett par panodil och nu har han faktiskt varit upp i duschen och vänt till och med.

Ja det var ju inte riktigt så här vi hade tänkt oss att rå om varandra i mellandagarna!

Men vi får ju iallafall vara tillsamammans. Ha ha.

Caroline flydde fältet och stack till Avesta. Hon hade visserligen något liknande i början på månaden med skithög feber och sen kom hosta men det verkar mysko om hon skulle ha smittat oss då och sen kom inte sjukdomen förrän en månad senare.

Hur som helst så låg ju Robin och Vanessa i magsjuka innan jul och förmodligen så var det de som smittade Caroline för nu har hon legat i magsjuka i Avesta så nu får vi se om hennes pappa också åker dit.

Sen pratade jag med Robin idag. Han och Vanessa har åkt till Gotland och överaskat svärföräldrarna med resturangbesök som julklapp och vad tror ni händer då. Jo Vanessa blir sjuk i feber och hosta. Mitt fel gumman : (

Sorry! Hoppas nu att alla hinner bli friska till nyår så vi slipper fira in det nya året sjuka på varsitt håll.

Nej nu ska jag gå och sätta på lite kaffe. Det är ett gott teckan när kaffehurran börjar gå varm igen. Nu är Annelie Eriksson på tillfriskningsvägen.

Kram Vickan.