Hej all bloggvänner. Startar upp inlägget idag med den här otroligt vackra vyn som jag vaknade upp till härom morgonen. Vår familjecentral hade en underbar konferans dag i en av mina arbetskamraters vackra sommarvilla.

Återkommer strax till denna dag.

För övrigt så är det så illa att dygnet inte riktigt räcker till för allt jag vill göra. Jag skulle önska att veckan hade åtminstone åtta dagar och den extra dagen skulle naturligtvis vara en ledig dag : ) och sen skulle jag heller inte ha något emot om dygnet hade några fler timmar än 24. Jag förstår bara inte vart tiden tar vägen nånstans????  Jobb, träning och laga mat och sova. Ja det är ungefär vad dagarna består av.

Men som sagt var, i veckan så hade vi ett avbrott i vardagen på jobbet då årets konferansdag var förlagd några mil bort i en otroligt vacker sommarvilla. Ja det är faktiskt ingen sommarstuga utan det är en villa.

Ja läget är så vackert att man känner lugnet långt innan man når målet.'

Hon har verkligen inredningsöga min arbetskamrat också. Att sitta i den här soffgruppen och titta ut över vattnet kan göra vem som helst avslappnad kan jag lova.

Och att sen sitta och äta en god middag med utsikt över vatten och klipphällar så långt ögat kan nå. Jag säger bara SUCK! Jag längtar redan tillbaka.

Vi startade morgonen med lite frukost inne i vackra Askersund och sen väntade ett arbetspass då vi jobbade med barnfattigdom och uppdatering av familjecentralens aktivitetsplan.

När det sen var dax för lunch så tog vi en promenad ner till vattnet med picnickorgen med på färden. Till slut kom vi ner till vattnet där det lägligt nog stog en bordsbänk och bara väntade på oss.

 Så är kunde vi slå oss ner och bara njuta av den härliga utsikten ut över

 ...vattnet. Se på de glittrande vågtopparna. WOW!

Vi jobbade vidare under eftermiddagen med många härliga avbrott i Barbros härliga utemöbler ute på den vackra altanen och på kvällen sen hade Barbro gjort världens godaste middag och vi delade på några flaskor gott vin och pratade om livet i stort   . Härligt att få tid att umgås ibland.

Jag har ju tidigare berättat att min lilla flicka nu blivit stor. Ja hon har ju faktiskt till och med flyttat hemifrån. I helgen var jag hos henne och hennes goa pojkvän Johannes och jag måste säga att de har fixat till den nya lilla lyan väldigt fint.

 Japp jag stal en liten bild på de också. Ha ha. Turturduvorna i köket.

Vi skulle ha tjejfest jag, Caroline och min svärdotter och då spelade vi shotspelet och så här vackra blev mina små pärlor på bild då. Ha ha.

Lite senare sen så sprack tjejfesten för då kom gick ryktet att Caroline, hennes mamma och Robins tjej satt ensamma uppe i lägenheten och då dök det upp några trebenta saker också.

Men Carros kompis föräldrar kom också upp och satt en stund med oss och det var verkligen skitkul att träffa Anders och Maud igen efter så många år. Hoppas det blir fler gånger : )

Trapper däremot, stället vi skulle gå ut på sen, det var ett jäkla skitställe rent ut sagt. Nej, nästa gång får det allt bli kingen. Där kan man åtminstone dansa.  Fast det gick ju bra att dansa i carros vardagsrum också.

Dagen efter åkte jag hemåt. Alltid lika skönt att komma hem igen när man varit borta. Men det känns lite konstigt att lämna kvar dottern i Avesta när man åker hem, det måste jag erkänna. Ja ja till helgen kommer hon ju hem igen för då ska vi till Ullared hon och jag. Det ska bli kul. Har egentligen inte råd med någon ullared resa men...man lever ju faktiskt bara en gång och jag ÄLSKAR ju att shoppa loss till min mans stora förtret.

Idag är min dotter på sitt livs första vikariat. Tjänar egna slantar att handla mat för. Det är stort. Jag pratade med henne nyss och kvällspasset hade gått jättebra och hon stormtrivdes. I morgon är det dax för ett nytt ställe. Nu när hon har kommit in med en fot är halva vunnet känner jag. Hon är glad och trevlig och klippt och skuren för att jobba med barn så det blir nog många dagar bland barn här framöver. Och om bara några veckor så tar hon nu STUDENTEN. Så ni förstår att jag har mycket att göra. Men lite bloggande ska jag försöka hinna med också.

Kram på er allihop. 

Vickan