Jaha då har det varit hallowen helg då. Har ni haft några "bus eller godis" barn hemma hos er? Vi hade två gäng med små utklädda spöken som kom och ringde på vår dörr igår.  Annars tillhör inte vi just den familjen som gjort någon större grej av halloween. Alltså ingen direkt utsmyckning av hemmet och så men jag tycker det är riktigt läckert med de här pumporna som man tänder ljus i så nästa år ska jag nog föröka mig på lite utsmyckning ändå har jag tänkt.

För övrigt så har den här GI veckan funkat rätt så bra. Det var i går då som det blev lite annan mat än GI mat och lite god dryck och nötter. Men vikt och mått har minskat så jag är nöjd. Nu är det bara att köra vidare på vecka 2.

Det finns två dilemman med att banta.

1) Helgerna. Då vill man ju äta och dricka gott och dessutom tillhör vi de som nästan alltid har något på gång under helgerna. Ja ja det får man köpa och ändå anse som ok att det slarvas lite då.

2) Hembesöken hos de utländska familjerna. Det går inte att säga att man bantar. I många andra kulturer anses det fint att vara rund och eftersom jag inte har någon direkt övervikt, bara lite extra kärlekshandtag osv så tittar de på mig som om jag vore tokig när jag säger att jag bantar : ) I deras kultur ingår det att bjuda och de frågar inte ens, de sätter bara fram. Så där har jag kommit fram till att ta en gyllene medelväg. Dvs. ta nånting men så lite som det bara går. Helst bara ett glas jouice ex.

Min onda fot. Det är ett sorgligt kapitel. Den är fortfarande ond men det är märkligt för jag har mest ont när jag går barfota hemma eller när jag suttit still länge och sen ska stödja på den. Går jag i skor går det bättre och i går struttade jag till och med omkring i mina högklackade stövlar och det var inga problem och idag känns foten bättre och voltaren gel har jag slutat med för den gjorde varken till eller från. Nu har jag bestämt mig för att ignorera min onda fot och hoppas på att den liksom förkylningen tar sitt förnuft till fånga och drar iväg nånannanstans. : )

Nästa vecka måste jag bara börja träna också för det här går inte längre. Jag får börja lite försiktigt så jag inte ställer till med nåt tills vi ska till ullared i helgen.

Då blir det som ni förstår mycket gå och stå.

Igår då så var vi ju som sagt var bortbjudna till Stefan och Johanna som äntligen slagit förnuft och kärlek samman och förlovat sig och flyttat ihop.

Vi skulle komma till de klockan åtta på kvällen var det bestämt så under dagen så var vi ner till presentbutiken här i Nora och köpte en liten fin present.

Klockan åtta skulle vi vara hos de så vi bestämde att ta sju bussen in till stan och ta en varsin drink på grekiska resturangen innan vi gick vidare.

Så här såg jag ut för kvällen. Uppklädd i mitt halsband som en av Carros bloggvänner tillverkat.

Oj det hängde lite snett där på bilden ser jag. Det kanske syns bättre på den här bilden hur det såg ut med spetsblusen till.

Hur som helst så blev kvällen jättelyckad och det var jättekul att träffa Stefan och Johanna igen för det var så längesen. Jättegod thaisoppa med bröd som man dippade i soppan blev vi bjudna på. Mmmm vad gott det var och en jättegod efterätt med fromage och hallon. Sen blev det lite vin och lite drinkar till också och sen blev vi dans sugna : ) Vi kollade och såg att hotellet hade hallowenfest så vi tänkte vid halv tolv att vi drar dit. Sagt och gjort. Väl där utanför så var det inte mycket folk där inne och om man var utklädd fick man gå in gratis, annars kostade det 50 kr. 50 kr per person är ju ingen big deal men vi gick iallafall hem och sminkade oss som en katt och då fick vi komma in gratis : )

Så här vacker blev Stefan! ha ha

Stefan och Johanna. Det här var i slutet av kvällen så det mesta av sminket hade vi settats bort på dansgolvet vid det här laget.

Riktigt söta är ni ihop! Än en gång  stort grattis till er båda.

Nästa gång satsar vi på en bowlingrunda och sen en krogrunda på Ritz!

Kvällen slutade mindre bra. Johanna fick ett halvt glas med drink över sig både i hår och över blusen. Det var nån tjej som inte riktigt hade koll på glaset på dansgolvet och så stog Johanna bredvid. Stefan blev också blöt men inte riktigt lika blöt som Johanna. Tur att kvällen ändå nästan var slut. Vi gick hem till de och ringde efter taxi.

Då hände nästa grej. Taxin skulle ta lite tid så de skulle ringa när de var på väg. Det var ju ok. Men då ringde min dotter som för övrigt är hos sin pappa i helgen. Jag visste ju att hon skulle på något halloween party i Avesta i helgen med sin bror och hans flickvän bland annat men nu ringde hon mitt i natten och stog själv någonstans i Hedemora vid ett blått ljus???

Hennes mobil hade lagt av och sin bror hade hon tappat bort så hon antog att de dragit därifrån. Hon stog vid nån vakt och ringde från hans telefon och det enda numret hon kan utantill är min mans mobilnr. Till saken hör att min mans mobil nu snart också skulle dö. Jag ringde hennes pappa som var på väg till Hedemora men hade vänt för någon hade ringt och sagt att han inte behövde komma men strax därefter ringde min dotter igen och sa "du måste be pappa komma. Det är viktigt".

Det är ju en jäkla tur att jag och hennes pappa har en sån underbar kontakt som vi har. Jag tänker på de föräldrar som knappt pratar med varandra efter en separation. Tänk steget längre. En dag blir era barn stora och det är som de säger "små barn små bekymmer, stora barn stora bekymmer".

Till slut dog min mans mobil och dessutom kom vår taxi och hämtade oss. Vägbeskrivningen var helt kass och stackars Kent åkte långt åt skogen fel och hamnade på någon annan fest där han gick runt bland en massa ungdomar som tittade konstigt på honom och undrade vad han var för kuf. Hi hi.

Jag var i upplösningstillstånd, arg så jag hade kunnat buntat ihop de och slagit ihjäl de allihop om de befunnit sig i närheten, rädd (där stog min dotter ensam och utsatt i en stad flera mil ifrån stan där hennes pappa bor, dessutom utklädd som ängel). Vart var hennes bror och hans flickvän!!!! Hade de bara dragit och lämnat henne där? Hur i helvete kunde man göra nåt sånt i så fall. Man håller väl för f-n reda på varandra när man går ut. Jag försökte nå både hennes bror och hans flickvän men ingen svarade.

Till slut iallafall så ringde min dotter på hemtelefonen och jag kunde ge den där vakten hennes pappas mobilnr så de fick kontakt. Tack och lov att det stog en vakt där! Det kändes iallafall tryggt.

Hennes pappa hittade fram och när han kom dit så stog alla tre där så förmodligen så var det så att min dotter bara trodde att de dragit ifrån henne men i själva verket så var de kvar på den där rave festen som tydligen lyste upp hela Hedemora.

UNGAR!!!!!!!!

När ska man få lite lugn och ro. När man kommer in på hemmet eller????? ; )

Nej då ska man oroa sig för barnbarnen istället kom jag på.

Hur som helst. Nu är allting ok igen och barnen är där de ska vara. Hemma.

Nu ska jag ringa min dotter och höra om hon vill ha skjuts från tåget i kväll. Bäst att hämta henne så hon inte hamnar i Kumla eller nåt ; )

kram Vickan

 

Sita

31 oktober 2010 15:44

Hejsan vi firade inte halloween, men väl Ellie idag som fyller 21 år idag. Kram

http://siitasblogg.blogspot.com

 

Anniepie

31 oktober 2010 19:09

javisst är låten bra! :D Hörde den första gången igår! ;) Tyvärr, det var inte britney men mkt bra gissat! :D gissa gärna igen! :)hihi Här har det inte blivit något halloweenfirande! :P Kram!

http://www.metrobloggen.se/Anniepie

 

Emma Damm

31 oktober 2010 19:54

Tack rara du! Ett sådant halsband kostar 280 kronor, frakten är gratis :-) Maila mig om betalningen om du är intresserad: emmamariadamm@hotmail.com kram

http://emmadamm.blogg.se

 

Aurora

31 oktober 2010 20:55

Inga Halloweenbesök här. Är det i hälsenan du har ont eller? Det låter som det när du säger att det går bra att gå i högklackat. Då är hälsenan ju inte sträckt. Kram

http://www.metrobloggen.se/jsp/public/index.jsp?ar

 

Gilla

31 oktober 2010 21:23

Det var inte nådigt för dej att behöva oroa dej så för din dotter. Skönt att det ordnade sej i alla fall trots allt strul. Jag har inte behövt oroa mej för mina barn¨på många herrans år. Tack och lov. Och barnbarnen bor så långt borta och är så pass gamla, så jag tror att tillochmed deras föräldrar har slutat oroa sej också.

Kram/Gilla

http://trebgilla.blogspot.com

 

Fenixmona

1 november 2010 07:18

Injga små spöken här inte! Ungarna slutar man aldrig att oroa sig för...en gång mor, alltid mor! Kramiz

 

becca

1 november 2010 10:25

sv: ja vist va de bra? :D hihi..
allt bra med dej??=)

http://www.myranstankar.blogg.se

 

becca

1 november 2010 10:31

sv: tack så mycket va söt du är :D
hihi javist är hon söt min vackra tjej ;)!!

ja jag hade nog kunnat köpa alla de grejerna.. bästa va ju att de inte va allt för skit dyrt ;)

du verkar vara en sån underbara männiks!! =)

http://www.myranstankar.blogg.se

 

veiken

2 november 2010 08:00

Jag skriver under med alla pennr jag har att man är fast på livstid med barn och barnbarn! Suck - men alldeles underbart! Kram

http://veiken.wordpress.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Hej! Det var några dagar sen jag skrev i bloggen nu men dagarna är milt sagt fullspäckade av arbete och så träning såklart då så jag har faktiskt inte hunnit med att skriva nåt i bloggen på några dagar. Så ska försöka sammanfatta dagarna som gåt...

  Idag ringde klockan 05.10. Klockan 05.20 klev jag upp ur sängen. Time to run!!! Jag älskar verkligen morgonträningen mest av alla träningspass. Dels känns det skönt att starta morgonen med att vara sund, dels blir man pigg av träning och klara...

  Styrketäning eller   Löpning. Ja det vete tusan vad jag tycker är roligast nu alltså. Jag som verkligen avskytt styrketräning tidigare. Nu älskar jag att pressa kroppen till det yttersta och köra så musklerna är alldeles möra efteråt. Vad ...

  Ville bara slänga ut den här bilden som jag stal från fitnesfightens sida ifall det är nån som undrar vad jag håller på med. Det är precis det här jag håller på med, att skafa mig en livsstil som kan vara för alltid.   Ibland blir jag bara ...

  Studsade nästan upp ur sängen i morse när klockan ringde redan tjugo över fem. Idag var det ÄNTLIGEN dax att inta nya träningsdojjorna och dra ner till gymet och löpa på löpbandet. Jag vet att det är många som inte gillar att springa på löpband,...